- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
113

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Detta typiska bygravfält från Sollentuna i Uppland är ett av de<bmånga tusen, som överallt i gamla bygder påminna om dem, som levde<boch dogo i Sverge under århundradena före kristendomens införande.
Detta typiska bygravfält från Sollentuna i Uppland är ett av de

många tusen, som överallt i gamla bygder påminna om dem, som levde

och dogo i Sverge under århundradena före kristendomens införande.

VIKINGATIDENS BÖNDER



När guden Rig under sin vandring på jorden kom till
ett duktigt och arbetsamt folk, där det sysslades med allt
slags nyttigt arbete i den välbyggda men enkla gården,
lämnade han efter sig sonen Karl — liksom Jarl föddes
efter besöket hos de förnäma aristokraterna, — och från
denne härstammade sedan de fria böndernas stora skara,
enligt det gamla ursprungskvädet.

En mycket betydande, säkert den största delen av
Sverges befolkning, hörde vid forntidens slut till »Karls»
ättlingar. Liksom fäderna sedan urminnes tider odlade
de sin jord, skötte sin boskap och sina hästar, fiskade
och jagade till husets behov och deltogo härads- och
skeppslagsvis i landets styrelse och försvar. Säkert följde
de i mångt och mycket sina hövdingar, jorddrottarna av
»Jarls» släkte, men otvungna, så vitt vi veta, av lag och
förordning. Ty på varje ting, större eller mindre, gällde
var man för sig med just så stor myndighet, som hans
personliga förmåga kunde förskaffa honom. Det finns
i fornsagorna exempel på folk av enkel och okänd
härkomst, som genom rådklokhet och manlighet vetat
förskaffa sig större inflytande på tinget än de mest
högättade. Inga hinder — mer än de, som de begränsade
ekonomiska medlen uppreste — stodo i vägen för en
friboren bondeson, när det gällde att komma till högsta
makt och myndighet. Vikingatiden med sina rika
tillfällen till utlandsfärder gav t. o. m. i långt högre grad
sådana utvecklingsmöjligheter för allmogens söner än
andra perioder. Runstenarna vittna vältaligt om, hur långt
i världen bondens söner kunde komma. Flertalet av dem,
som kämpade på vikingaflottorna i öster- och västerled,
måste ha kommit ur enkla bondehem. Det kan rent av
sägas, att vikingatågen, liksom tidigare deltagandet i
folkvandringarna, löste ett av de allra svåraste
problemen i vårt land, trångboddheten på den öppna,
lättodlade jorden. Vi finna också, (det kan bl. a. utläsas i
gårdsnamnens utbredning) att först med upphörandet av
vikingatågen en stor mängd nyodlingar på gammal
skogsmark företogos, och att förut obefolkade landsträckor
togos i bruk av de övertaliga sönerna från bondebyarna.
Dessa åter ligga nästan alltid på områden, som redan
under vikingatiden eller tidigare varit lämpliga för odling.
Det är intill dem som gravfälten ligga, de »ättebackar»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kebildsv/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free