Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid / 141 (1931-1932) Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ur samma, arbete som bilden på föregående sida är även denna hämtad. Den visar en katolsk präst i det ögonblick, då han vid mässans höjdpunkt lyfter den helgade hostian. Hans ämbetsdräkt och åtbörd motsvara fullkomligt den medeltida prästens på sid. 134.

ken den troende i bestämd ordning utfrågades och för
själasörjaren bekände sina synder och förseelser, måste
naturligtvis gent emot den olärda menigheten ske på dess
eget språk. Men den offentliga gudstjänsten, till skillnad
från de nämnda delarna av kyrkans arbete, vilka
närmast kunna betecknas med det medeltida ordet
»själa-rykt», hölls helt och hållet på latin.

Man bör dock inte tänka sig, att en katolik behöver
kunna tala eller förstå latinet som sitt modersmål, för att
kunna följa med en offentlig gudstjänst. Läser man med
uppmärksamhet igenom en katolsk liturgi, vare sig för
en av de vanliga »tidegärdsgudstjänsterna», d. v. s. de
dagligen vid olika timmar förekommande
bönestunderna, eller vid den stora, kring nattvardens sakrament
uppbyggda »mässan», finner man, att ett begränsat antal
latinska liturgiska satser i ständig omväxling brukas jämte
ett litet fåtal böner, framför allt Fader vår och
ängla-hälsningen till Maria, bebådelseorden: Ave Maria gratia
plena. De längsta texterna däremellan bestå av Davids
psalmer, vilkas innehåll även under medeltiden var i
översättning tillgängligt för många. En från barndomen

vunnen förtrogenhet med liturgiens ordalydelse gjorde
det sålunda möjligt även för olärda att känna igen och
fatta något av innebörden i de uttalade eller lästa
orden. För övrigt finns det alltför många bevis för att
uppriktig och varm andakt kan uppstå i en människas
hjärta utan alltför många och alltför klara tankegångar,
för att man skall ha rätt att betvivla möjligheten av, att
en svensk kyrkomenighet under katolska tiden hade
kunnat hysa äkta religiositet — trots det obegripliga
gudstjänstspråket.

Emellertid kräver denna form av gudstjänst oftantligt
mycket mera av yttre, synliga handlingar, åtbörder och
symboler, än en sådan förkunnelse, som man efter
reformationen införde här. Det har varit den katolska, liksom
flera andra religioners styrka, att den på ett redan
under forntiden grundlagt sätt vetat att begagna sig av ett
dylikt åtbördsspråk, att den på ett oerhört gripande och
mästerligt sätt vetat att tala icke så mycket till
människors förstånd eller ens till deras hjärtan, utan till alla
deras sinnen. Ingen modern tcaterledare har mera
suveränt behärskat sina medel än den katolska kyrkans »re-

I4I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>