Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under konung Hans’ krig mot Sten Sture d. y. kämpade en tysk landsknekt vid
namn Paul Dolnstein i den danska här, som angrep Älvsborg och inträngde i
Västergötland. Denna soldat tycks ha varit karl att bruka pennan lika väl som lansen.
Han nedskrev och illustrerade en berättelse om fälttåget i Sverge, som för några
år sedan återfanns i statsarkivet i Weimar och publicerades av en tysk forskare.
På bilden här ovan, som föreställer en strid vid Älvsborg, ser man till vänster de
tyska, lansbeväpnade knektarna, till höger den svenska bondehären, utrustad
med armborst och spjut, med allehanda slags hjälmar och bröstharnesk.
städerna voro i stånd att skaffa sig något modernare och
finare gjorda rustningar och vapen än genomsnittet av
svenska bönder, så har man likväl ingen anledning att
förmoda, att dessa voro vapenlösa på en tid, då gutarna
voro väpnade till tänderna.
Omkring 7j år efter gutarnas kamp vid Visby reste
bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson en svensk här
mot unionskonungen och hans danska fogdar och
erövrade med häpnadsväckande snabbhet den ena kungliga
borgen efter den afidra — på tre månader var det mesta
av riket befriat. Visserligen är det sant, att Engelbrekts
bondehärar redan tidigt fingo bistånd av beridna
frälsemän, och att de icke en enda gång behövde leverera
någon öppen drabbning mot de kungliga trupperna, som
f. ö. synas ha bestått endast av obetydliga garnisoner,
spridda över hela landet. Men å andra sidan kvarstår det
faktum, att folkhövdingen på ytterst kort tid var i stånd
att uppställa en även i våra dagar ansenlig härsmakt —
ett tyskt vittne talar i augusti 1434 om 40,000 eller
j 0,000 man — och att det icke kan ha varit fråga om
oordnade hopar med en improviserad beväpning av
påkar och liar, utan om relativt väl organiserade arméer
av allmogemän »med harnesk och värja» under befäl
av krigsvana riddare och andra »män av vapen».
Från Engelbrekts tid och intill den dag, då Gustav
Eriksson i spetsen för en bondehär rensade riket från
den sista unionskonungens väpnade makt, voro Sverges
bönder icke många år i sträck fria från krigstjänst, och
vad som eventuellt ännu fattats dem i beväpning och
krigsvana under Engelbrekt hade under de följande två
släktleden säkert mer än väl hunnit kompletteras.
Särskilt under Sturarna, både »gamle herr Sten» och »unge
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
