Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ ett i Krigsarkivet bevarat häfte med svenska stads- och
fästnings-planer från 1600-talets förra hälft finnes denna, av allt att döma
redan på ij8o-talet utförda ritning till den då avsedda utbyggnaden
av Vadstena slott. Det är en regelrätt i poo-talsbefästning med
vattengravar, rundlar och kraftiga förbindelsemurar kring den av fyra
inre torn omgivna borggården. Själva slottet har här ännu ej fått
den monumentala resning, som det erhöll under 1600-talets första
årtionden.
makten. Gustav Vasa gjorde en kraftig början, så snart
han kände sig säker på sin tron, och sönerna fortsatte
åtminstone på detta område, med iver sin faders verk.
Det råder under hela senare hälften av århundradet —
nogare räknat ända från 1540-talets första år — en
livlig verksamhet överallt vid konungens slott och gårdar.
Där slås tegel och brännes kalk, stenhuggare arbeta i
stenbrotten i Uppland, i Östergötland och på Öland,
bönderna fälla timmer, köra fram stockar och bräder,
pålar och mursten samt göra dagsverken i tusental.
Murare och timmermän äro flitigt sysselsatta. För
inredningen av de nya eller utvidgade byggnaderna arbetar en
skara konsthantverkare. Snickaren utför panelverk och
plafonder, lövsnidaren skär kapitäl och pilastrar,
glasmästaren infattar i bly de små fönsterrutorna, målaren
pryder väggar och tak, guldvävarna framställa i silke
och guld figurprydda väggbonader. Räkenskaperna från
dessa år vimla av in- och utländska hantverkarnamn, de
senare förnämligast nordtyska eller nederländska, ehuru
även en eller annan italienare förekommer.»
Mycket av den äldre Vasatidens byggnadskonst bär
ännu medeltidens drag. Endast få av slotten, t. ex.
Vadstena och Uppsala, äro rena nybyggnader. De andra
arbeta med gamla borgar som stomme eller ansluta sig
åtminstone, som Gripsholm, till en äldre anläggning.
Själva det för oss så naturliga sättet att planlägga en
byggnad, nämligen att låta en arkitekt göra upp
noggranna ritningar till hela anläggningen, så att den finns
färdig på papperet, innan ejt spadtag ännu är grävt för
grunden, var för den gamla tiden något tämligen okänt.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
