Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På denna skrålåda, tillhörande ett buntmakaregesällskap i6j6, se vi
två fina herrar i 1650-talets dräkt, med svallande lockar och eleganta
gester. Det synes vara två välbevandrade hantverksgesäller; kanske
sågo de inte alla så fina ut, men de ville gärna vara sådana — och
det måste man ju respektera. De representera här den förnämliga
hantverkarklass, som under krigskonjunkturen uppblomstrade i vårt
karga land.
voro många svenska regementen sedermera endast med i
de stora huvuddrabbningarna, medan de i övrigt lågo i
garnison inom de ockuperade områdena, där livet förflöt
relativt fredligt. Vad de där lärde sig, var snarare gott än
motsatsen. De fingo se välbyggda städer, skickliga
hantverkare, drivna köpmän. De gjorde bekantskap med tysk
musik och diktning — vår världsliga poesi och musik från
den tiden är till stor del direkt lån från Tyskland — tyska
sällskapsseder — t. ex. polskedans och ett slags
maskerader, som kallades »värdskap», där rollerna lottades ut
bland gästerna på förhand — och mycket annat. En viss
kunskap i tyska språket spridde sig i vida kretsar långt
ut på landsbygden med hemvändande soldater, och man
kan vara viss på, att månget praktiskt rön inom
lantbruk, fiske, jakt och andra sysslor var en vaken och
klarögd svensk bondesoldats bästa byte från krigsåren. Att
samtidigt icke så litet av krigets andliga förgiftning följde
med de återvändande soldaterna till hemlandet är
dessvärre också påvisbart. Inte minst gällde detta om allsköns
vidskepelse, som var i svang i det krigshärjade Tyskland,
och som bar frukt i det under 1600-talets senare hälft i
Sverge florerande häxväsendet. Den djävulstro, som då
härjade i svenska sinnen, bär en mängd utpräglat tyska
drag, som tidigare saknats inom svensk folktro.
En icke oväsentlig följd av det stora kriget låg för den
svenska kulturens vidkommande i den starka
inflyttningen av utländska hantverkare och köpmän till alla
Sver-ges städer. De oroliga förhållandena nere i Tyskland, det
förtroende, som protestantismens nya huvudmakt åtnjöt
och de många personliga förbindelser, som knötos mellan
svenskar och tyskar, verkade alla i samma riktning. Några
år efter fredsslutet diskuterar svenska riksrådet med
bekymmer den nya situation, som då uppstått. Det
framhål-les av drottningen själv, att man nu inte längre kan räkna
med utlänningarnas intresse av att slå sig ned och bli
bofasta i Sverge, och att man måste handskas varligt med
dessa, som redan äro här, för att de inte skola flytta hem
till sig igen med sina kapital och sin lika välbehövliga
yrkesskicklighet. Sådana uttalanden visa bäst vilket
inflytande krigskonjunkturen haft på våra borgerliga nä-
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
