- Project Runeberg -  Bilder ur Sveriges historia. Svensk kultur från urtid till nutid /
397

(1931-1932) [MARC] Author: Ernst Klein With: Karl Nordlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bilder av industriarbetare äro ej vanliga i 1700-talets konst. På
denna skiss av Elias Martin se vi en stenbuggeriverkstad, där
patronen» står och kommenderar sitt folk. Enligt påskriften säger han:
»hör ni, nu tar vi dån där sten, ni, sir ni, han ligger där, som ni
sir, korsad, sir ni». Språket verkar gammal stockholmska.

den engelska, där en väldig, rörlig förmögenhet
skapades av intet annat än de enskilda medborgarnas av
staten uppmuntrade och understödda
uppfinningsrikedom och flit, tillämpade inom all slags fabrikation,
handel och sjöfart. Man satte sin lit till nya idéer,
kunskaper, inhämtade genom resor, studier och experiment,
till djärv förvärvshåg och, sist men ej minst, till en
brinnande lust hos de mest begåvade att offra arbete
och krafter i fosterlandets tjänst. Det var ej längre
krigarens offervilja, utan uppfinnarens, organisatörens,
köpmannens och skeppsredarens fosterländska nit, som man
såg upp till, prisade, hedrade och belönade. Medan
staten alltsedan De Geers tid (och redan tidigare i mindre
skala) intresserat sig för fabriksverksamheten och
sjöfarten nästan uteslutande i den mån de voro
nödvändiga och nyttiga för den krigiska verksamhet, genom
vilken dess säkerhet och förkovran skulle vinnas, —
krigets behov var ju det direkta upphovet till en stor
del av Sverges industri och sjöfart — såg man nu i själva
näringslivets förkovran rikets största förhoppning.

Den rena affärsvinsten av hela denna verksamhet blev
för många enskilda liten och för staten i längden ingen.
Som man vet, slutade det hela nära nog med bankrutt.
Men föf den svenska kulturen torde de förluster, med
vilka våra nationalekonomer och historiker måste räkna,
ha varit större vinster, än man kan skatta i pengar. Ty

tack vare den livliga och allsidiga verksamhet, som
öppnades överallt i städerna och mångenstädes på
landsbygden, blev under loppet av en eller två generationer en
stor del av Sverges folk på ett helt annat sätt vaket,
rörligt och bildat, än det någonsin tidigare varit. En
arbetareklass växte fram, som ännu ej hunnit försummas och
proletariseras, ty även de stora fabrikerna skötte ännu
sin personal efter skråtidens patriarkaliska principer.
Denna arbetareklass var på ett helt annat sätt åtkomlig
för sin tids nya rön och tankar än deras fäder varit.
Och den medelklass, som i handel och vandel dagligen
uppmuntrades att försöka nya uppfinningar och
erfarenheter, sätta sig in i nya tankegångar och pröva nya
varor, blev också vida mottagligare för de djupgående
förändringar i det allmänna tänkesättet, som 1700-talet
medförde i hela Europa.

Allt nytt var naturligtvis inte gott, lika litet som allt
gott var nytt. Men att svensken under frihetstidens
halvsekel bröt sig ut ur sin kulturella isolering och blev
europé, därtill bidrog ej minst den iver, varmed de
styrande arbetade på att utveckla förvärvslivet från en
trång, av de naturliga förutsättningarna helt bunden
krets till en allsidighet, som mången gång gick vida
utöver de naturliga möjligheternas gränser.

De industriföretag, som under frihetstidens första
årtionden erhöllo de största lån och andra understöd av

397

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:37:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kebildsv/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free