Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den översta bilden, som tillhör Nordiska Museet, visar
en interiör från ett silkesspinneri vid 1700-talets mitt.
Därunder ses en likaledes i Nordiska museet förvarad
strumpvävstol från det Alströmerska
manufakturverket i Alingsås.
i hand är det mest typiska i hela frihetstidens ekonomiska
liv!) Han fick lika mycket stöd på grund av sina
skrifter med deras väckande och stimulerande innehåll, som
för sina ej alltid så bärande företag. Verkar inte
förteckningen på Alingsåsverkets olika grenar snarare som ett
prospekt över en yrkesskola än som en enskild
fabriksverksamhet? Där fanns redan sex år efter stiftandet
följande verkstäder:
Strumpväveri, Bandväveri, Färgeri, Kattuntryckeri,
Klädesväveri, »Frisväveri», »Etamine- och stoffväveri»,
»överskäreri», »Possamentverk», — allt detta hör ju
hemma inom textilbranschen och kompletterar vartannat.
Dessutom fanns: Hattmakeri, Tapetmakeri,
Tobaks-spinneri, Tobaksplantering.
Under de följande årtiondena tillkomma inom
textilverksamheten: Strumpstickeri i regarn, Silkesrederi,
»Dwälkmakeri», »Nopkins- och Parkumväveri», och
dessutom Nålmakeri, Knappmakeri och Schäferi.
Troligen är denna lista icke ens fullständig. Alströmers
initiativrikedom var praktiskt taget lika obegränsad som
hans flit och hans optimism. Med en sådan man som
exempel måste landets industriidkare rycka upp sig och
sätta hög fart, om ej för annat så för att inte bli utkon-
3 99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
