Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade provinserna på andra sidan Östersjön som hade till
uppgift att mottaga fiendens första anfall, och anspråken
på flottan den tiden inskränkte sig till att hålla vägen
öppen, så att Sverige kunde ohekindradt föra sina krigshärar
öfver till anfall eller till försvar. Nu är svenska
flottans ställning en helt annan och större. Sedan alla
våra främmande besittningar gått förlorade, sedan från
de hamnar hvilkä vi fordom beherrskat fiendtliga eskadrar
kunna mot oss utrustas, är det flottan, som skall
mottaga det första anfallet, och det är denna som, då vi
icke kunna fordra att den skall lyckas att alldeles förhindra,
dock bör i möjligaste måtto försvåra fiendens
landstigning på våra kuster.
Sedan eröfringen af Skåne, Halland och Blekinge
samt föreningen med Norge minskat vår egen landgräns
men ökat den redan förut vidsträckta sjögränsen, kar
denna uppgift blifvit på samma gång svårare och vigtigare.
Om denna tankegång ensidigt fullföljes, skall den
leda derhän att flottan utan gensägelse borde blifva Sveriges
hufvudsakliga försvarsvapen liksom den är . det för
England, och detta skulle utan tvifvel för oss vara i
många afseenden det lyckligaste; det vore bäst för inhemsk
frihet, mest bidragande att utveckla många inre
hjelpkällor, skeppsfart, handel och näringar, vara mesta
och bästa borgen för en fredlig utländsk politik. Men
tyvärr, häremot resa sig flere afgörande anmärkningar.
Sverige eger icke kolonier öfverallt i de andra verldsdelarne
med hvilka förbindelser böra underhållas. Öresund
är långt mera svårförsvaradt af en flotta än Engelska
kanalen, hvilken senare är ett bredare vatten och aldrig
tillfryser, under det att 36 millioner Engelsmän, inom
långt mindre vidsträckta gränser än de 6 1j2 millioner
svenskar och norrmän hafva att bevaka, lättare än dessa
kunna hjelpa sig med ett jemförelsevis mindre landtförsvar.
Under vår s. k. stormaktstid egde hvarken Ryss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
