- Project Runeberg -  Till allmänheten i Försvarsfrågan /
42

(1882) [MARC] Author: Emil Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skade öfningen, kan efter indelningsverkssystemets åsigt
förläna dessa egenskaper, och om så är rätt, framträder
ju än en gång förkastelsedomen öfver detta system. Å
ena sidan: den ökade kostnad som hvarje försök till
förbättring af de militära bristerna skall medföra, och å
den andra: de minskade medborgerliga dygder som af
hvarje ökad kostnad och öfning skall blifva en följd.
Logiken är här obeveklig och kan icke låta pruta med sig.

Icke mindre ohjelpligt är:

4:o. Indelningsverkets bristande ersättnings- och ‘utvidgnings
förmåga, dess salcnad af reserver i lerig. Att
ådagalägga detta lärer vara obehöfligt, då alla Sveriges
krig, från och med Carl XII:s till våra sista, härom
bära vitnesbörd, med sina många. misslyckade försök att
afhjelpa denna brist, hvilka försök alla varit ingrepp i
indelningsverket och öfverenskommelserna rörande detsamma;
såsom 3- 4- och 5-männingarne, vargeringen,
extra roteringen, landtvärnet m. m.

Det sista och största beviset för indelningsverkets
otillräcklighet och bristande utvidgningsförmåga är beväringsinstitutionen
1813 samt, sedan 1867, de många
nya härordningsförslagen, af hvilka de flesta blifvit framlagda
och förordade äfven af detta indelningsverks ifrigä
anhängare.

Om indelningsverkets brister hafva försvarskomiténs
ledamöter, så väl dess flertal, som dess mindretal, alla
varit ense. Flertalet yttrar:[1] »Vår nuvarande stam, organiserad
i en tid, då ingen fordran förefanns, att fredsstyrkan
skulle genom inkallande af f. d. stamsoldater
kunna utväxa till en vida större krigsstyrka, utan som
nöjde sig med, att förstärkning eller ersättning af förbrukadt
folk åstadkoms genom uppkallande af oöfvadt man-


[1] Se Komiténs betänkande, II afdelningen, N:o 1, art. 1, § 9,
sid. 71—72.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/keforsvars/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free