Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Abraumsalt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
A
Abraumsalt. Se Carnallit.
Absint, lösning af malörts- och
anisolja i bränvin, med eller utan
socker. Den anses verka i hög grad
skadligt på nervsystemet. Enligt
analys innehåller
alkohol anis- malörts-
% olja olja
vanlig absint 14,3 0,03 0,005
fin ... 20,4 0,085 0,010
Absorptiōn, uppsupandet af en
gas i en vätska eller en fast kropp,
för så vidt detta icke beror på
någon verklig kemisk förening mellan
gasen och det absorberande ämnet.
Absorptionen är beroende af
gasernas natur, af temperaturen och af
trycket. En del gaser absorberas
föga af vatten, t. ex. vätgas, qväfgas
och syrgas; andra deremot rikligt,
t. ex. klorväte, ammoniak och
svafvelsyrlighet. Ju lägre temperaturen
är, dess större är absorptionen, och
genom upphettning kan den
absorberade gasen utjagas. Vid oförändrad
temperatur absorberar en vätska
samma volym af en gas under olika
tryck, men deremot en vigtsmängd,
som är proportionel mot det tryck,
under hvilket gasen verkar. Vid
större tryck absorberas således en
större vigtsmängd af en gas. Om
en vätska, som mättats med en gas
under ett visst tryck, befrias från
detta tryck, bortgår den absorberade
gasen med fräsning. Detta inträffar
t. ex. då man öppnar en flaska med
kolsyradt vatten, som derigenom
befrias från det tryck den i flaskan
inneslutna gasen utöfvade. Ämnen,
som lösas i vatten, minska ofta
absorptionsförmågan, men stundom
inträffar motsatsen. Löses t. ex.
socker i sodavatten, minskas
vattnets absorptionsförmåga för kolsyra,
och derför bortgår gasen med
fräsning, då man t. ex. strör
sockerpulver i sodavatten. Då en gas
bortgår ur en dermed mättad vätska,
bildas gasblåsorna företrädesvis vid
kärlets väggar eller vid fasta
kroppar, som inläggas i vätskan, hvilket
beror af det luftlager, som bekläder
de fasta kropparna. När en vätska
absorberar en gas, frigöres värme,
alldeles som då en gas’ volym
sammantryckes. Denna
värmeutveckling är dock ofta större än gasens
latenta värme, hvilket visar att i
många fall bildas, om ock mycket
obeständiga och lätt förstörda,
kemiska föreningar mellan gasen och
vätskan. Då omvändt en gas
utvecklas ur en vätska, bindes värme,
och vätskan blir kallare, hvilket
till en del förklarar de musserande
dryckernas svalkande egenskaper.
Äfven fasta kroppar absorbera gaser,
och denna deras egenskap är
beroende på storleken af kroppens yta.
Mycket porösa kroppar, t. ex. kol,
absorbera betydliga mängder gas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 12:38:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kemihlex/0007.html
