Kemiskt hand-lexikon / 2 (1883) Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abraumsalt ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stundom så hastigt, att det vid
gasens förtätning frigjorda värmet kan
upphetsa kroppen till glödgning eller
till antändningstemperaturen.

För absorption af gaser begagnas
i tekniken apparater af olika
beskaffenhet. Vid lysgasfabriker
användas, för absorption af ammoniak,
cyan- och svafvelammonium o. d.,
med koks fylda höga cylindrar,
genom hvilka lysgasen stryker, medan
koksen samtidigt besprutas med
vatten. Vid svafvelsyrefabriker
begagnas, for absorption af
salpetersyrlighet, likaledes kokstorn. För
absorption af saltsyreångor, vid
sodafabriker, användes bombonnes, ett
slags stora tvåhalsade flaskor af
stengods, som till ett större antal
medelst rör förenas med hvarandra och
innehålla vatten.



Acetal, etyleter af aldehyd, CH₃
- CH(OC₂H₅)₂, bildas vid
ofullständig oxidation af alkohol samt
förekommer i fördropparna vid
bränvinsdestillering och i gammalt vin.
Acetal är en färglös vätska af
eterartad lukt, kpt 104°.

Acetat, ättiksyrade salter, erhållas
genom mättning af ättiksyra med
baser. Sådana salter äro i
allmänhet lösliga i vatten. Silfver- och
qvicksilfversalterna äro svårlösligast.
Salter af svaga baser afgifva
ättiksyra vid upphettning, men salter
af starka baser gifva aceton,
kolsyrade salter och (såsom
biprodukter) kolväten o. s. v. Vid upphettning
af acetat med natron eller kali
erhålles sumpgas: CH₃ . CO₂Na +
NaOH = Na₂ CO₃ + CH₄. Acetat
af mycket svaga baser sönderdelas
af vatten, isynnerhet vid
upphettning, i fri ättiksyra och hydrat eller
basiska olösliga salter, t. ex.
aluminium- och ferri-(järnoxid-)acetat.
Acetat upptäckas derigenom att de
vid uppvärmning med svafvelsyra
afgifva ångor af ättiksyra, lätt
igenkänlig på lukten, och vid
upphettning i fast form med arseniksyrlighet
den i hög grad giftiga kakodyloxiden,
hvars lukt är högst intensiv.
Vigtigare acetat äro blyacetat
(blysocker), kopparacetat (spanskgröna)
samt kalium- och natriumsalterna.

Aceton (CH₃)₂ CO, färglös,
eterartadt luktande vätska, som
uppstår vid torr destillation af
ättiksyrade salter och som förekommer
bland destillationsprodukterna af trä
(i rå träsprit). Den brinner liksom
alkohol, blandas i alla förhållanden
med vatten och alkohol, kpt 55°6,
löser hartser och kan derför
användas till fernissberedning. Priset för
rå aceton är 144 kr. per 100 kilo.

Acetoner l. Ketoner, en klass
organiska föreningar, hvilka
innehålla tvänne kolväteradikaler bundna
vid CO. Deras allmänna formel
är således R-CO-R, hvilken formel
visar, att de äro nära beslägtade
med aldehyderna R-CO-H. De
likna ock i mycket aldehyder. Många
bland dem kunna, liksom aldehyder,
förenas med surt svafvelsyrligt salt
af natrium och kalium, men gifva
vid oxidation ej upphof till
organiska syror med samma antal
kolatomer som acetonerna, utan
vanligen endast till tvänne eller flere
syror med lägre kolhalt. Om acetoner
förenas med väte (hvilket kan ske
genom inverkan af natriumamalgan),
gifva de sekundära alkoholer, R₂
CHOH, men derjämte ofta en klass
alkoholer, som kallas pinakoner. Så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>