- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
12

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allylakohol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnoxidsulfat, hvilket utfälles som
ett gult slam, alunslam.
Tillsammans med gips, som finnes i
alunluten och vid afdunstningen
utkristalliserar, bildar detta alunslam
gärna pannsten, som — i fall
vätskan ej ständigt omröres — hårdt
fastnar i pannornas bottnar och
förderfvar blyplåten. Efter skedd
afdunstning tappas luten i kar och
lemnas der i hvila, tills
alunslammet hunnit sjunka, hvarefter den
klara lösningen pumpas i
kristalliseringskar, der den får fullständigt
kallna. Derunder utkristalliserar
råalun i små kristaller (saffian), hvilka
tvättas med moderlut efter
kristallisering af raffineradt alun. Sedan
raffineras alunet genom lösning i
kokande vatten och långsam
kristallisering i stora fat, som sedan
söndertagas. Genom fortsatt
afdunstning och kristallisering af
alunmoderlut erhålles järnvitriol.
Moderluten efter detta salt är rikt på
glaubersalt och bittersalt, men
tillvaratages icke. Genom rostning på
flamugnar förarbetas alunslammet till
rödfärg; den brända skiffern males
och användes som cement.
Utomlands tillverkas alun af olika
råämnen på olika ställen. I Italien (vid
Tolfa, nära Civita Vecchia, och vid
Montioni, nära Massa Maritima)
tillverkas det af alunsten, ett mineral
som uppkommit genom inverkan af
svafvelhaltiga ångor på porös
trakytlava och som utgöres af en förening
mellan lerjordshydrat och alun. Vid
bränning af alunsten erhålles en
återstod, hvarur alun kan utdragas
med vatten. Genom afdunstning
och kristallisering erhålles alunet i
form af tärningformiga kristaller
(kubiskt alun, romerskt alun), hvilka
hafva röd färg af inblandad
järnoxid, som dock vid lösningen
fullständigt och i olöst form afskiljer
sig. Till följd deraf är lösningen
af romerskt alun järnfri, hvarför
sådant alun skattas högst. I
Tyskland tillverkas alun af alunjord, en
intim blandning af svafvelkis och
lera. Då man låter alunjorden ligga
i luften, syrsattes svafvelkisen till
järnvitriol, hvarefter den brännes,
hvarvid svafvelsyran uti vitriolen
angriper leran och ger upphof till
aluminiumsulfat, som utlakas med
vatten. Alun erhålles derigenom att
kaliumsulfat tillsättes lösningen. —
Alun kristalliserar i stora och
genomskinliga, färglösa oktaedrar, som
lätt lösas i hett, men svårt i kallt
vatten; 100 del. vatten af 0° lösa
3,9 del. alun, af 20° 16,8 del. A.,
af 40° 31,2 del. A. af 100° 360 del.
A. Lösningen har sötaktigt sur,
sammandragande smak och
reagerar surt. Vid upphettning smälter
alunet vid 92° i sitt kristallvatten.
Då det glödgas, bortgår
kristallvattnet, hvarunder massan pöser
och lemnar en porös återstod,
alumen ustum. I färgerier begagnas
alun som betningsmedel,
företrädesvis romerskt alun, som är
järnfritt. — För öfrigt användes det
vid pappers limning, vid
hvitgarfning, tillsammans med koksalt och
salpeter till »färgning» af guld. I
medicin användes det såsom
adstringerande och sårläkande medel.
— Priset är 24 kr. pr 100 kilogr. I
Sverge tillverkas årligen 257,540
kilogr.; importen är 687,269,
exporten 117,910 kilogr.

Alunarter, en klass salter, som
till sammansättningen äro analoga
med vanligt alun samt kristallisera
i oktaedrar och hafva den allmänna
sammansättningen M(III) . M(I) 2 S(Se)O4
+ 12H2O, der M(III) = Al, Fe, Mn, Cr,
In, Ga och M(I) = K, NH4, Rb, Os, Tl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free