- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
14

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allylakohol ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1:o genom inverkan af ammoniak
på en syras klorid, eter eller
anhydrid:

RCl + 2NH3 = NH4Cl + RNH2
ROAe + NH3 = RNH2 + Ae OH
R2O + 2NH3 = RNH2 + NH4OR
R = en syras radikal, t. ex. CH3CO
(ättiksyrans radikal), Ae en
alkoholradikal, t. ex. etyl C2H5.

2:o genom upphettning af vissa
ammoniaksalter, hvarvid vatten och
amid bildas, t. ex.

NH4OR — H2O = NH2R.

Amider äro i allmänhet fasta,
kristalliserande, i alkohol och eter,
stundom äfven i vatten lösliga,
indifferenta (hvarken sura eller basiska)
kroppar, hvilka genom förening med
vatten förvandlas till
ammoniaksalter och genom förlust af elementen
till vatten gifva nitriler (t. ex.
CH3 CONH2 — H2O = CH3CN).
acetamid acetonitril

Amidosyror kallas en klass
syror, som stå midt emellan
ammoniakbaser och syror samt
uppkomma, då oxisyrors alkoholiska
hydroxylgrupper ersättas af amid,
t.ex. af glykolsyra, CH2(OH)COOH,
glykokoll, CH2(NH2)COOH. De
äro fasta kristalliserande ämnen,
hvilka ofta gifva salter både med
syror och baser. Flere bland dem
spela en vigtig roll i den organiska
naturen och uppkomma genom
sönderdelning af ägghvita och dermed
beslägtade ämnen. Ex. glykokoll
(amidoättiksyra), leucin
(amidokapronsyra), tyrosin
(para-amidopropylfenol), taurin
(amidoetylfsulfonsyra), asparagin
(amidobärnstensyreaminsyra), C2H3(NH2)(CONH2)
COOH.

Aminsyror kallas en klass
föreningar, som stå midt emellan
amider och flerbasiska syror. De
uppkomma derigenom, att en syras
hydroxylgrupper delvis ersättas af
amid; t. ex. karbaminsyra CO
(NH2)OH, sulfaminsyra SO2(NH2)
OH, oxaminsyra C2O2(NH2)OH,
af kolsyra, svafvelsyra och oxalsyra.
Med baser gifva de stundom ganska
beständiga salter, och genom
upptagande af vatten öfvergå de till
motsvarande syrors ammoniumsalter.
Dessa syror bildas dels genom
förening af ammoniakgas med syrors
anhydrider, dels genom
sönderdelning af syrors sura ammoniumsalter,
hvarvid dessutom bildas vatten,
t. ex. C2O2(OH)ONH4 = H2O +
ammoniumoxalat
C2O2(OH)NH2.
karbaminsyra

Ammoniak, en af 1 at. qväfve
och 3-at. väte, H3N, bestående
gasformig förening, som bildas vid
förruttnelse eller torr destillation af
många qväfvehaltiga organiska
ämnen. Den upptäcktes 1774 af
Priestley, men blef till sin verkliga
sammansättning bekant först 1785
genom Berthollet, ehuru ammoniakens
lösning i vatten varit känd sedan
äldre tider. Qväfgas och vätgas
förenas icke direkt, men om vätgas
förbrännes i luft, som är en
blandning af syrgas och qväfgas, uppstå
salter af ammoniak och salpetersyra
och salpetersyrlighet. I rent
tillstånd fås ammoniak derigenom att
salmiak (NH3HCl) upphettas med
kalk (CaO), hvarvid dessutom
vatten och klorkalcium uppstå (2NH4Cl
+ CaO = CaCl2 + H2O + 2H3N).
Ammoniak är en färglös gas af
intensiv, stickande lukt, färgar
fuktigt lackmuspapper blått och
förtätas vid låg temperatur till en
färglös, lättrörlig vätska, eg. v. 0,6362
kpt —36°. Ammoniak är känd
äfven i fast form, som en hvit
massa, med smtp. —75°.
Ammoniak löses rikligt af vatten; 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free