- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
15

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ammoniakaliska metallföreningar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vol. vatten upptager 670 vol. gas
vid +10° (om lösningen, som
benämnes kaustik ammoniak, se
nedan). Den brinner i ren syrgas
med gul låga. Vid närvaro af starka
baser och luft syrsattes den till
vatten och salpetersyra (se Salpeter).
Ammoniak ger ett stort antal
föreningar med andra ämnen,
hvilket beror derpå, att den är en
endast relativt mättad förening,
(NvH3)II, som under vissa
omständigheter verkar som tvåatomig
radikal. Dessutom kan vätet i
ammoniak delvis eller fullständigt
ersättas af radikaler, då äfvenledes en
mängd derivat uppstå.
Ammoniakens additiva föreningar äro:
ammoniumsalter och ammoniakaliska
metallföreningar. Ammoniumsalter
uppstå vid direkt förening af
ammoniak och syror (hydrat, icke
anhydrider). Se följ. art. De
substitutionsderivat, som uppstå af
ammoniak, äro, allt efter de
substituerande radikalernas natur (bas- eller
syrebildande), ammoniakbaser eller
amider (se d. o.).

Ammoniakaliska
metallföreningar
benämnas en mängd
föreningar, hvilka uppstå genom direkt
förening af ammoniak med
metallsalter eller genom metamorfoser af
dervid bildade föreningar. De äro
att anse som salter af baser, hvilkas
radikaler bestå af metaller med ett
större eller mindre antal
ammoniakmolekyler. Beständigast af
dithörande föreningar äro
platinaföreningarna. Vid inverkan af
ammoniak på platinaklorur bildas i
första hand kloriden:
ClPt-NvH3—NH3-Cl,
som genom ytterligare förening med
ammoniak ger
Pt(NH3—NH3)2Cl2,
ur hvilken Cl2 kan aflägsnas och
ersättas med (OH)2, då det starkt
alkaliska, i vatten lösliga hydratet
Pt(NH3—NH3)2(OH)2
bildas. På analogt sätt äro de
många vackert färgade
ammoniakaliska föreningarna af kobolt, krom,
koppar, nickel m. fl. metaller
sammansatta. En del af de
ammoniakaliska metallföreningarna äro mycket
obeständiga, förlora ammoniak redan
i luften eller gifva med syror
ammoniaksalter och metallsalter (Zn, Cd,
Ni, Cu, Ag); andra deremot äro
mycket beständiga och sönderdelas
icke af syror (Pt, Cu, Co,
platinametallerna). De senare visa i
allmänhet hvarken metallens eller
ammoniakens vanliga förhållande till
reaktionsmedel.

Ammoniakalun, NH4Al(SO4)2
+ 12H2O, en alunart, som erhålles
derigenom att ammoniumsulfat
tillsättes till en lösning af
aluminiumsulfat. Det liknar vanlig alun och
användes som denna. Priset är 24
kr. pr 100 kilo.

Ammoniakbaser kallas en klass
ammoniakderivat, hvilka kunna
anses som ammoniak, H3N, hvars
väte delvis eller fullständigt ersatts
af alkoholradikaler. Allt efter som
1/3, 2/3 eller 3/3 af vätet i ammoniak
blifvit substituerade, kallas dessa
baser primära l. aminbaser, RH2N,
sekundära l. imidbaser, R2HN, eller
tertiära l. nitrilbaser, R3N. Om
radikalen R är två- eller
fleratomig, kan den ersätta väte i två
eller flere mol. H3N, och då
uppstå baser som kallas diaminer,
triaminer o. s. v., t. ex.

C2H4(NH2)2, C6H3(NH2)3,

i motsats till de från 1 mol. H3N
deriverande, som kallas monaminer.
Ammoniakbaserna äro i allmänhet
flyktiga vätskor, af oftast stark och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free