Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^m^T^w^m^^^^
A’rrak—Arsenik
25
tø
enligt hvilken hvarje kolatom
binder en annan kolatom med 2 och
en tredje med 1 frändskapsenhet.
Om nu en radikal ersätter väte vid
1, 2, 3, 4, 5, 6 i ofvanskrifna
formel, kan blott ett enda ämne
uppstå, men om två radikaler ersätta
två atomer väte, kunna trenne
ämnen uppstå, vare sig substitutionen
eger rum vid 1 och 2 eller 1 och
6 (ortoderivat), vid 1 och 3 eller
1 och 5 (metaderivat) eller 1 och
4 (paraderivat). Enligt en annan,
ej så allmänt antagen, men säkert
riktigare benzolformel, uppställd af
Ladenburg, föreställer man sig att
de sex grupperna CH icke ligga i
samma plan, utan bilda ett prisma
I denna formel hafva siffrorna
samma betydelse som i förra formeln,
således ortoderivat (1) och (2) eller
(1) och (6), metaderivat (1) och (3)
eller (1) och (5), paraderivat (1) och
(4). Enligt denna formel äro såle-
des metaderivat och paraderivat,
men icke ortoderivat, sådana, der
substitutionen egt rum vid närbelägna
atomer. Jfr Wurtz, »Dictionnaire»
(suppl. pag. 203). •
A’rrak, At ak, ett slags bränvin,
beredt i Ostindien genom mäskning
och jä-sning af ris, med eller utan
tillsats af socker och palmfrukter
(Areca), samt genom destillation.
Det är klart, färglöst och finkelfritt
(50—54 % alkohol), med en
egendomlig angenäm lukt och smak.
Arrak användes till punsch.
Jämförelsevis sällan torde denna vara
komma oförfalskad i handeln.
Arrowrot. Se Cassava.
Ar Sén i ät. Se Arseniksyra.
Arsénicum album,
arseniksyrlighet.
Arsenik, metalliskt gfundämne,
som i naturen träffas allmänt
utbredt, ehuru oftast i mycket små
mängder. Gedigen arsenik finnes
i Ungern, Tyskland och Amerika,
i form af njurlika, svarta massor
(scherbenkobolt). I förening med
andra metaller och svafvel bildar
arsenik en mängd mineral, bland hvilka
arsenikkis (misspickel), Fe As S, är
allmännast hos oss (Sala, Utö,
Löfåsen m. fl. st.) och koboltglans,
Co As S, användes som koboltmalm.
Äfven i förening med syre
förekommer arsenik i mineralriket, ehuru i
mindre mängd. Arsenikmetallen
erhålles genom upphettning af
arsenikkis i sublimationskärl, hvarvid
arsenik förflyktigas och genom
gasens afkylning erhålles i fast form,
under det svafveljärn stannar qvar.
Arsenik kan äfven med lätthet
beredas derigenom att
arseniksyrlighet blandas och upphettas med
kol i sublimationskärl. Arsenik är
en stålgrå, glänsande, kristallinisk
metall, eg. v. 5,75, och kristalliserar
isomorft med antimon och vismut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
