Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arseniksyra—Arseniksyrlighet
29
användes såsom målarefärg. På våta
vägen kan auripigment erhållas
genom fällning af arseniksyrlighet med
svafvelväte eller med under
svafvel-syrligt natron och saltsyra
(kungs-gult). Auripigraent löses lätt i
svafvelkalium och lösliga
Svafvelmetaller, hvarvid arseniksvafliga salter
uppstå. Arseniksvaflan är likaledes
en gul fällning.
Arseniksyra, H3O3As O,
uppstår vid syrsättning af
arseniksyrlighet med salpetersyra, eller genom
inledning af klorgas i vatten, hvari
arseniksyrlighet blifvit uppslammad.
Den på det ena eller andra sättet
erhållna lösningen afdunstas till
sirapstjocklek. Lösningen användes
vid beredning af Anilinfärger och
stundom, i st. f. vinsvra, vid
tygtryck. Ur den koncentrerade
lösningen afsätta sig efter en tid kristaller
af2H3 As04 + H20, hvika vid 1QO°
förlora kristallvatten och vid mörk
rödglödgningstemperatur ge
arsenik-syreanhydrid. Arseniksyra är en
stark syra) som under utveckling af
vätgas och arsenikväte löser järn
och zink. Dess lösning ger med
svafvelväte först fällning af svafvel,
under det samtidigt arseniksyrlighet
bildas, och sedan, vid fortsatt
inverkan, arseniksvaflighet. Med
baser ger arseniksyran salter, arseniat
som äro isornorfa med fosforsyrans;
dock känner man endast sådana
salter, som motsvara den trebasiska
fosforsyran. Arseniksyra är giftig,
ehuru i mindre grad än
arsenik-syrligheten. Arseniksyreanhydrid,
As2O5, är en hvit massa, som först
efter längre beröring med vatten
ger arseniksyra och dervid löses.
Vid stark upphettning sönderdelas
anhydriden i syre och
arseniksyrlighet.
Arseniksyrlighet, As2O3,
förekommer som sällsvnthet i mineral-
riket, men erhålles i stort som
biprodukt v*id röstning af
arsenikhal-tiga malmer. Roströken, som
innehåller arseniksyrlighet i gasform,
inledes i kamrar, giftkamrar, der
syrligheten förtätas och afsätter
sig i form af mjöl (giftmjöl). Detta
renas genom sublimation i
järnretorter, hvilka mynna i ett system
af kamrar. Den sublimerade
ar-seniksyrligheten erhålles då i form
af ett genomskinligt färglöst glas,
eg. v. 3,74, som med tiden blir
porslinslikt och ogenomskinligt.
Under olika omständigheter kan
arse-niksyrligheten kristallisera i tvänne
former, nämligen (genom
sublimering) i rombiska kristaller (eg. v.
3,85) och (genom hastig afkylning
af gasen eller genom kristallisering
ur varm saltsyrehaltig lösning) i
oktaedrar (eg. v. 2,69). Vid 218°
förflyktigas arseniksyrligheten. Dess
gastäthet 13,85 motsvarar formeln
As406. Arseniksyrligheten är
svårlöslig {glaslik löses i 108,
porslinslik i 355 delar vatten). Den har
intet hydrat, ger med syror (t. ex.
med svafvelsyra) endast få och föga
beständiga salter samt med baser
arseniksyrliga salter, arsenit, som
till sammansättningen äro mycket
växlande. Den är en mycket svag
syra. I tekniken har den stor
användning, till aflärgning af
glasmassa vid glasbruken (glas
innehåller derför oftast arsenik, Jivilket bör
tagas i betraktande vid
anställandet af arsenikprof), såsom
betningsmedel (löst i glycerin) vid
kattuntryckerier, för beredning af
schwein-furtgrönt, af arseniksyra vid
anilin-fargfabrikationen, som
konserveringsmedel för lik och uppstoppade
djur, som medel att utrota råttor,
o-hyra, flugor o. d. samt i medicin. Den
är utomordentligt giftig; 0,i—0,2 gr.
är dödlig dosis, men genom lång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
