- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
35

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atmosfer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’ ’ ’’"

’ 8P5

Atmosfer

35

cesser, dels äfven i jordens inre,
hvarifrån den framtränger genom
springor i marken. Huru mycket
syre som förbrukas och kolsyra som
bildas genom andningsprocessen
framgår af de siffror, som funnits af
Pettenkofer och Voit. Enligt dem
upptager en fullväxt mänska på
24 timmar under hvila 709 gr. (500
liter), men under arbete 954,5 gr.
(670 liter) syrgas samt utandas i förra
fallet 911,5 gr. (465 liter) och i senare
1,284,2 gr. (652 liter) kolsyra. Af
dessa siffror kan man beräkna att
de 1,200 millioner mänskor, som
finnas på jorden, årligen producera
480,000 millioner kilogr. kolsyra,
hvilken höga siffra dock förhåller sig
till atmosferens kolsyrehalt blott som
1:6,250. Vid förbränning af 1 kilogr.
torr ved fortares 1 kilogr. syrgas, eller
förbrukas 3,000 liter luft och alstras
720 liter kolsyra. Ett stearinljus
förbrukar på en timme 20 liter
syrgas och alstrar 15 liter kolsyra; en
gasbrännare, som matas med 100
liter lysgas, förbrukar 160 liter
syrgas och alstrar 80 liter kolsyregas.
Deraf följer att kolsyrehalten snabbt
och betydligt ökas i slutna rum, der
mycket folk vistas eller många lågor
brinna. Också ha undersökningar
af luft i skolsalar, i teatersalonger
och kaserner visat att kolsyrehalten
på dylika ställen kan uppgå till 25
–-40 vol. (t. o. m. högre) på 10,000
vol. luft. I dylika lokaler kännes luften
tryckande och tung, ehuru man utan
svårighet kan inandas för öfrigt ren
luft, som innehåller 3—4 vol proc.
kolsyra, och först då kolsyrehalten
blir högre, symptom af
kolsyreförgiftning inträda med darrning,
retlighet, hufvudvärk« o. d. Det är
deraf tydligt, att ej kolsyran ensamt
är orsaken till illabefinnandet i
lokaler, som äro rika på kolsyra, utan
äfven värmen, utdunstningarna från

huden, organiska ämnen i den
ut-andade luften, oförbrända
dekompositionsprodukter af lysämnena,
vattenångan o. s. v. Man kan derför
antaga att i dylika lokaler är 0,i
vol. proc. kolsyra gränsen mellan
god och dålig luft, icke till följd af
kolsyremängden, utan af de
orenligheter, som vanligen finnas i luft af
högre kolsyrehalt. Genom försök har
man utrönt att man vid ventilation
af sjuksalar måste beräkna för hvarje
sjuk 60 kubikmeter luft i timmen,
sä vida luften skall vara luktfri.

Den mängd kolsyra, som genom
respiration, förbränningar,
förruttnelseprocesser m. m. tillföres
atmosferen, elimineras emellertid oafbrutet,
dels genom vegetationen, som tillför
nya mängder syrgas, och dels genom
kolsyrans fixering i
kalciumkarbonat, som ständigt hopas på
hafsbottnen i de kalklager, som der bildas.

Atmosferens halt af fuktighet är
högst föränderlig och beroende på
luftens temperatur, på närheten af
stora vattenmassor, på årstiderna m.
m. Huru mycket temperaturen
inverkar på halten af atmosferens
vattenånga är lätt att inse, då man vet
att 100 vol. luft, fullt mättad med
vattengas, innehåller vid —30° O,os
vol. vattengas, vid 0° 0,ei vol., vid
10° l,2i vol., vid 30° 4,i5 vol.
Emellertid är luften sällan, och endast
under de kalla och fuktiga
årstiderna, fullt mättad med vattengas.
Under den varma årstiden nedgår
halten till 2/3 af maximimängden^och
i de varma Ocken vindarna ända titt ’/is.

Luftens halt af
ammoniakföreningar är ganska ringa och betydligt
varierande, högre under sommaren,
då förruttnelseprocesser i större skala
ega rum, än under vintern. De
siffror, som olika
experimentatore-funnit vid undersökning af atmosfer
rens ammoniakhalt, äro ytterst väx-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free