- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
39

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atmosfer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Atom

39

och ännu mer 1849, genom de
franske kemisterna Laurent och
Gerhardt, hvilka hafva förtjensten
att ha bragt reda i begreppen
atomvigt och eqvivalentvigt, på samma
gång som de fäste behörig hänsyn
till begreppet molekyl, hvilket man
dittills allt for mycket lemnat ur
sigte. Molekylen (förut någon gång
benämd »sammansatt atom»), den
minsta mängd af hvart för sig
bestående ämne, vare sig enkelt eller
sammansatt, blef skarpt skild, från
atom, eller den minsta del af ett
grundämne, som kan ingå i en
molekyl. Som eqvivalenter betecknades,

1 öfverensstämmelse med ordets
egentliga betydelse, de vigitsmänder
af olika ämnen, som kunna ersätta
hvarandra i föreningar. En följd
af denna definition blef att samma
grundämne ofta kan ega olika
eqvivalenter, t. ex. kol, som i koloxid
är eqvivalent med en atom syre,
men i kolsyra med två. Bedan 1811
hade italienaren Avogadro i fråga
om volymförhållandena uttalat den
vigtiga satsen, att lika volymer af
gaser under samma tryck- och
temperaturförhållanden innehålla ett
lika antal molekyler. Gerhardt
utdrog konseqvensen ur denna länge
förbisedda sats och gaf så åt
Berzelii atomlära en förut ej anad
utveckling. Volymernas vigter
förhålla sig som molekylernas vigter,
och ej blott som atomernas, såsom
redan af Berzelius antagits. Liksom
vattnets af 2 vol. vätgas och 1 vol.
syrgas bildade molekyl (H2 O)
motsvarar 2 ^ol. vattengas, så gäller
som allmän naturlag, att alla
molekyler i gasform, oberoende af
sammansättningen eller det i molekylen
ingående antalet atomer, motsvara

2 volymer, eller, hvad som är det
samma, äro lika med dubbla
egentliga vigten, då för den liksöm för

molekylen räknas efter samma
enhet (numera alltid väte). Man
behöfver derför aldrig vara i tvekan
.om molekylarvigten för ämnen,
hvilkas gastätheter kunna
bestämmas. Mot H20 svarar således HCl
(två* volymer), icke H2C12 (4 vol.);’.
NH3 (2 vol.), icke N3H6 (4 vol.).
Vattnets, atomformel blef sålunda
nu åter H2 O, och då till enhet
för atomvigterna antogs vätets at.v.
= 1, blef syrets atom vigt 16. För
att skilja mellan atom vigten 0 = 16
och eqvivalentvigten 0 — 8 brukade
man till en början skrifva, den förra
med dubbelatöm streck, -0-, men
frångick snart denna onödiga
fördubbling, då här tydligen icke gällde
något annat än att återgå till de
gamla berzelianska atom tecknen,
fast med upplösande af
dubbelatomerna till fritt verkande enkla
atomer och med rättelser i enskilda
delar, hvartill en vidgad kännedom
om elementens förhållande gifvit
anledning.

Ett af Berzelius ofta användt
beteckningssätt för en atom syre i en
förening är . och för en atom
svafvel , öfver ett tecken. Så är t. ex.

= SO8, if =

=FéaS8,

,Äs.= As2S5 o. s. v. *• *

Enligt lagen för de multipla
proportionerna kan en atom af ett
grundämne förena sig med ett större
eller mindre .antal andra atomer.
Berzelius antog derför hos de olika
atomerna ett olika antal poler, eller
hvad vi nu kalla frändskapsenheter.
Denna lära har nu, efter en lång
följd af utvecklingar, för hvilka
utrymmet ej tillåter en redogörelse,
kommit till full giltighet. Man
indelar grundämnena efter det antal
dylika poler, som antages förekom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free