- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
41

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomvigter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



B

Bad benämnas i kemien de
inrättningar, med hvilkas tillhjälp
man likformigt upphettar kärl (och
deras innehåll) eller håller dem vid
konstant temperatur, Till förra
ändamålet användas skålar, fyllda med
sand, hvari kärlen inbäddas eller
hvarpå de ställas. Man kan äfven
i st. f. sand använda en duk af
asbest. Dessa sandbad kallas äfven
kapell. För uppvärmning eller
afdunstning af vätskor, som ej få
upphettas öfver 100°, använder man
vattenbad (fr. bain-marie)y vanligen

Vattenbad.

metallkärl, innehållande vatten,
ofvan hvilket de kärl ställas, som
skola uppvärmas. Man har många
inrättningar för att åstadkomma att
vattnet i badet har konstant nivå.
Vill man i ett vattenbad höja
temperaturen öfver 100°, kan man till
vattnet sätta vissa salter: koksalt,
klorkalcium, natronsalpeter o. s. v.
För erhållande af ännu högre
temperaturer kan man i st. f. vatten
fylla badet med olja (nära 300°),

glycerin, paraffin. På laboratorierna
är i många fall fördelaktigt att
använda svafvelsyra, som naturligtvis
måste upphettas i porslinskärl. För
torkning och upphettning till
konstant temperatur användas luftbad,

■/;*

Luftbad.

eller kopparskåp, försedda med
termometrar, hvilka upphettas med en
gaslåga, som kan regleras genom
särskilda inrättningar. Jfr Termostat.

Badgyttja, den gyttja, som
användes till gyttjebad. Se Hök,
»Svenska läkaresällskapets
handlingar» (1853), Hamberg, »K. vet.
akad. handl.» (bd 16, n:o 6) och
Lersch, »Hydrochemie» (1864).

Badsvamp utgör stommen af
vissa i Medelhafvet och Atlanten
förekommande spongier 1.
hafssvampar, hvilka genom bultning- och
behandling med utspädd saltsyra
befriats från den lefvande, slemmiga
massan. Bad«vamp består af en
qväfvehaltig organisk substs, snaom

Vffft^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free