Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atomvigter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bakterier
43
små temperaturskilnader. En art,
som visar full lifsverksamhet vid
69°_70°j kan dödas vid 71°—72°.
Lika känsliga som de fullfärdiga
bakterierna äro för
temperaturförändringar, lika beroende äro de af
näringsvätskor. De trifvas i allmänhet
förträffligt i vätskor, hvilka i riklig
mängd innehålla sockerarter eller
andra kolhydrat och ägghviteämnen,
såsom vört, mjölk, blodserum, buljong,
kloak- eller gödselvatten. Många
arter, som trifvas i en näringsvätska,
kunna ej utvecklas i en annan.
Vätskorna böra hälst vara svagt
alkaliska. • I sura vätskor lefva de
med få undantag icke. Om t. ex.
genom bakteriers inverkan mjölk
surnat och en viss mängd mjölksyra
bildats, afstannar jäsningen, men
den kan fortsättas, om den fria
syran neutraliseras med kalk eller soda.
Isynnerhet äro mineralsyror
skadliga, äfven om de finnas i så små
mängder som ’/z procent. I
normal sur magsaft trifvas derför icke
de jäsnings- och
förruttnelsebakterier, som nedsväljas med födan, men
deremot kunna de komma till
utveckling och framkalla
jäsningsprocesser i magsäcken, så vida
magsaften icke är normal. Vissa
bakterier trifvas deremot endast i sura
vätskor; så t. ex. den bakterie, som
är verksam vid alkohols syrsättning
till ättiksyra och förekommer på
hyfvelspånen i ättikståndarna. Många
ämnen verka på bakterier som
dödande gifter, t. ex.
arseniksyrlighet, karbolsyra, salicylsyra och
bor-syra, och de hindra också derför
de på bakteriens lifsverksamhet
beroende jäsningsprocesserna, äro
s. k. antiseptiska ämnen och spela
som sådana en stor roll dels för
konservering af organiska ämnen,
dels i medicinen. Bakterier och
deras sporer förekomma snart sagdt
öfver allt, rikligast i vätskor, som
äro stadda i förruttnelse, i skämdt,
illasmakande vatten, i damm,
ymnigt i de gräsätande djurens
ex-krement och äfven i luften.
Öfver-deras förekomst i luften har Miquel
i Paris anställt långvariga
forskningar. I största mängd* finnas de
i lufteri under sommaren, men
under vintern äro de mera sällsynta.
Äfven fuktigheten är af stort
inflytande; under regn t. ex. är
bakteriernas antal ringa, men under
torka, då vinden rör npp damm från
marken, är antalet stort. Stark och
ihållande värme minskar
bakteriernas antal. I midten af Paris håller
luften 9—10 gånger flere bakterier
än vid befästningarna. De lägre
luftlagren äro rikast på dessa
organismer, de öfre vida renare.
Antalet bakterier på en gifven volym
luft är nästan omöjligt att med
säkerhet uppgifva, men enligt Miquel
torde man kunna antaga att mellan
20 och 5,000 kunna finnas på ku«
bikmetern. Särdeles ymniga ha
bakterierna visat sig i luften i
sjuksalar, och i Paris tyckes dödligheten
på grund af sådana sjukdomar,
som antagligen bero af bakteriernas
lifsverksamhet, vara större, då luften
är rikare på bakterier. Gaser, som
äro verksamma för dödandet af
bakterier i luften, äro klorgas och
bromångor. Regnvatten innehåller oftast
stora mängder bakterier, som
uppsamlats ur luften, och sådant
vatten bör derför, trots sin renhet i
kemiskt hänseende, icke användas
till dricksvatten. Kloak vatten, soiii
är ytterligt rikt på bakterier, kan
innehålla 20—30 millioner på litern.
Seinens vatten har visat sig hålla
1—3 millioner på litern. Flere arter
utvecklas synnerligen väl i blodet
eller i kroppens vätskor och alstra
då sjukdomar, ofta med dödlig ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
