- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
47

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bariumhydrat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pp^

s*w

Baryt—Bassiasmör

47

Baryt, Bariumoxid, Ba O,
erhålles genom glödgning af nitratet eller
karbonatet, i senare fallet bäst vid
närvaro af kol. Baryten är en
gråhvit, starkt alkalisk massa och
smälter först i full
hvitglödgningshetta. Under stark värmeutveckling
förenas den med vatten till hydrat.

Barytgult, Permanentgult
Ba-riumhromat 1. Kromsyrad baryt), gul,
finkornig fällning af klorbarium och
kaliumkromat, användes som gul
målarefärg och till beredning af vissa
slags tändstickor. Det är
oföränderligt i luft och ljus.

Baryt jord, Baryt (s. d. o.).

Barytvatten, lösning af
bariumhydrat i vatten.

Bäryum, barium. — B.
chlorä-tum, klorbarium. B. chlöricum,
bariumklorat (klorsyrad baryt), B. dir
o-micum, bariumkromat, B. hydricum,
barium (baryt) hydrat, B. nitricum,
bariumnitrat, salpetersyrad baryt.

Bas. Med bas förstår man i
allmänhet hvarje förening, som med
syror bildar salter. Enligt den
äldre kemien var ett salt en förening
af en syra (= syreanhydrid) med en
oxid, och den senare kallades basen
i saltet. Enligt denna åsigt äro
K2O, Ca O, PbO baserna i kali-,
kalk- och blysalter. Den nyare
kemien anser deremot att oxiderna
icke finnas såsom sådana i salterna,
utan att dessa äro föreningar af en
metall eller metallisk radikal (t. ex.
NH4) med någon negativ grupp,
i haloidsalter en ealtbildare, i
syresalter syre i förening med en syras
radikal o. «*. v. Baserna ingå icke
såsom sådana i salterna, utan endast
basernas radikaler. Enligt nyare
åsigter är icke en syreanhydrid, utan
hydratet, en syra i egentlig
bemärkelse. På samma sätt bör man icke
såsom bas i egentlig bemärkelse
anse en oxid, utan oxidens hydrat.

Hydraten äro således af tvänne
slag, syror och baser, hvilkas
olikhet beror på beskaffenheten af
radikalerna. Genom bägges förening
biMas vatten och ett salt. Andra
ämnen än oxidhydrat kunna med
syror gifva salter, t. ex. ammoniak,
NH3, och ammoniakbaser
(substi-tuerade ammoniaker). Man tvingas
derför af analogien att anse
ammoniaken såsom ett slags anhydrid,
hvars okända hydrat, NH40H, är
den egentliga basen. Af baser har
man flere slag: 1-, 2- och 3-atomiga,
allt efter det antal hydroxylgrupper
de innehålla; starka eller svaga,
allt efter saltbildningsförmågan. —
Med organiska baser förstås
ammo-niakbaser eller derivat af ammoniak,
uppkomna genom substitution af
vätet i ammoniak med organiska
radikaler. Till dem höra
växtbaserna, eller alkaloiderna. Med
ara-moniumbaser förstås derivat af
det icke kända ammoniumhydratet
NH40H, så beskaffade att alla de
fyra vid qväfvet bundna
väteatomerna blifvit ersatta af organiska
radikaler. Svafvelbaser äro
föreningar af gruppen SH med metalliska
radikaler. De sönderdelas i
bild-ningsögonblieket, i de flesta fall,
i svafvelväte och svafvelmetall. En
särskild klass af organiska
svafvelbaser består af SH i förening med
trenne alkoholradikaler, K3 SH, och
motsvara i allo ammoniumba serna.

Basiska salter. Se Salter.

Bassiasmör, växtfett, som erl
hålles i Ostindien och Vestra Aft
rika, genom prässning af fröna tilr
Bassiaarter (Sapotæ). Det är et,
gulaktigt, hvitt fett af smör- elles
talgartad konsistens, nästan
luktlöst-smpt. 27°—30°, samt användes
deltill födoämne och dels till tvål
beredning. I den europeiska handeln
förekommer det sällan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free