- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
49

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bariumhydrat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Benglas

Benglas, Mjölkglas, en
mjölkhvit, halfgenomskinlig glassort, som
■erhålles derigenom att 10—20 %
benaska sättes till vanligt glas.
Benglas användes till
termometerskalor, lampkupor o. d.
Egendomligt för denna glassort är att en
ljus-eller lamplåga synes derigenom med
rödaktigt ljus.

Benkol kallas den svarta återstod,
som erhålles vid glödgning af ben
utan lufttillträde. Benkol har
förmågan att upptaga och qvarhålla
färgade organiska ämnen och
användes derför till rening af
sockerlösningar m| m. Benen sorteras först
så, att refben, kotor och hufvud
skiljas från de mera kompakta
bensorterna. De förra gifva ett skört, lätt
ÄÖndersmuladt benkol och användas
derför till limberedning. Af vigt är
äfven att använda blott friska ben,
ty vid längre tids förvaring kan en
del af osseinet genom
jäsningsprocesser förstöras, hvarigenom ett sämre
kol erhålles. Fördelaktigt är äfven
att befria benen från fett, emedan
fettfritt ben lemnar vida
verksammare kol än fetthaltigt, hvars
fetthalt vid kolningen bildar ett tätt,
glänsande, benkolets porer
tilltäppande kol. För att aflägsna
benfettet använder man vanligen
kokning med vatten, hvilken operation
måste ske med försigtighet, så att
ej osseinet öfvergår till lim och löses.
Fördelaktigare tyckes vara att genom
kolsvafla borttaga fetthalten. De
sorterade och från fett befriade benen
underkastas sedan kolningsprocessen,
antingen hela eller krossade till smärre
stycken. Krossade ben lemna bättre
benkol (s. k. patentkol) än hela ben,
emedan de förkolas lättare och mera
likformigt. Kolningen utföres i olika
fabriker på olika sätt. I några
användas flamugnar, på hvilkas sola
uppstaplas cylindriska deglar af järn

eller chamotte (30 centim. diameter,
40 centim. höjd), fyllda med ben.
Man uppstaplar ungefär 5 deglar på
hvarandra, så att de öfre tjena de
undre till lock, och betäcker blott den
öfversta med ett lock, som tillsmetas
med lera. Ugnen tillslutes derefter,
och hettan stegras småningom till
rödglödgning, som underhålles 6—8
timmar. När benen börja
sönderdelas, utvecklas massor af bränbara
gaser, som antändas, hvarigenom rätt
mycket bränsle bespares. Efter
slutad kolning uttagas deglarna och
öppnas först sedan de fullständigt
kallnat. Detta förfaringssätt medför
obehaget att de ytterst vidrigt
luktande gaserna, som uppstå innan
ugnen blifvit starkt upphettad, bortgå
genom skorstenen, innan de blifvit
förbrända, och förpesta
omgifnin-garna. Dessutom förloras mycket
värme vid ugnens afkylning. Man har
derför inrättat ugnar för oafbruten
kolning. I dessa ugnar kolas benen
i järnretorter, antingen liggande eller
upprätta. Kolningen måste man
öfvervaka, så att den försiggår likformigt
och sker fullständigt. Om benen
upphettas allt för starkt, bli kolen allt för
täta och mindre genomträngliga för
vätskor, tillföljd hvaraf deras
affärg-ningsförmåga minskas. Om
temperaturen var för låg, komma kolen att
innehålla oförstörda organiska
ämnen, som kunna lösas i vatten och
meddela detsamma en vidrig lukt
och smak. För att pröfva om kolen
äro riktigt brända, kan man
pulverisera dem och skaka pulvret med
utspädd natronlut samt derefter
filtrera vätskan. Ett färgadt filtrat ger
tillkänna att kolningen varit
ofullständig. Går vätskan,färglös genom
filtret, har kolningen skett
fullständigt. Efter kolningen krossas
benkolen dock icke till fint pulver, som
ej kan användas annat än till färg

Cleve.

n. Lex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free