Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bordiamant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^gip^^^
Bromurer-—Bronsfårger
67
silfvernitrat en nästan hvit fällning
af bromsilfver. Brommetaller
sönderdelas af klor, så att brom
frigöres, samt utveckla rödbruna ångor
med mangansuperoxid och
svafvelsyra.
Bromurer. Se Brommetaller.
Brons, en legering af koppar
och tenn, ofta med tillsats af zink,
någon gång af bly, dock icke Öfver
3 °/o. Bland bronslegeringar märkas:
I
Jfr Fosforbrons.
Bronséra, öfverdraga föremål af
järn, mässing, zink m. m. med en
métalliknande tunn betäckning, som
hindrar anlöpning och röstning.
Denna betäckning göres ofta med
bronsfärger, utrörda med
linoljefernissa. Gjutjärnpjeser kunna
bronseras genom borstning med borstar
af mässings- och koppartråd eller
genom galvanisering. Tenn och
tennlegeringar kunna öfverpänslas
med en lösning af 1 del kopparvi^
triol och 1 del järnvitriol i 20 del.
vatten och, efter torkning, med en
lösning af 1 del spanskgröna i 4
del. ättika. Sedan detta öfverdrag
torkat, bearbetas det med en mjuk
borste och öfverdrages med guld-
fernissa. Zinkföremål bronseras
genom de medelst utspädd
svafvelsyra väl rengjorda pjesernas
indopp-ning i en lösning, som beredes af
1 del kopparvitriol, 1 del renad
vinsten i 24 del. kokande vatten,
hvartill blandats 24 del. natronlut af
1,23 eg. v. och 48 del. af en
lösning af neutralt vinsyradt kali.
Koppar bronseras, efter noggrann
rengöring med sprit, genom
indopp-ning i en kokande lösning af
spanskgröna och salmiak i ättika. Efter
några minuter sköljas föremålen med
vatten och torkas i lindrig värme.
Medelst en lösning af
natriumhyposulfit (50 gr.) i vatten (’/2 liter),
blandad med 15 gr. blysocker, löst
i 250 kub. cent. vatten, kunna
metaller bronseras. Järn antager stålblå
färg i dylik lösning, zink bronsfärg.
Man kan äfven, i stället för
blysocker, taga kopparvitriol och
erhåller så en bronsérvätska, i
hvilken mässing färgas brun. Silfver
färgas grått genom en utspädd
lösning af svafvelkalium eller
svafvel-ammonium (s. k. oxideradt silfver).
Bronsfärger beredas af
koppar-zinklegeringar, hvilka uthamras till
tunna blad samt rifvas och
upphettas med olja, paraffin, vax o. d.
Färgens beskaffenhet beror dels af
legeringen, dels af ytlig oxidation,
uppkommen under upphettningen.
Röda nyanser utgöras af koppar
enbart eller af koppar med 6—10 %
zink; ljusare af koppar med 17 %
zink. Till bronsfärger räknas äfven
andra färgstofter, såsom musselguld,
af affall vid blad guldberedning,
mus-sivguld, svafveltenn, och musselsi/fver
en pulveriserad legering af 3 del.
vismut, 3 del, tenn och 1 ’/2 del.
qvicksilfver. Bronsfärger användas
till dekorering af gips- och
metallvaror, i litografi, till
vaxduks-och tapettryck o. s. v.
skilj emyntmetall
spegelmetall ._.
staty brons.....
kanonmetall ...
klockmetall......
i- 95
66,6
86,6
90
78
koppar
4
33,3
6,6
10
22
tenn
1
3,3
ofta m<
zink
3
3d fosfor
bly
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
