Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bordiamant ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bränvin
69
jäsning af rörsockermelass och
destillation erhålles rom, af
hvitbet-sockermelass hvitbetsbränvin.
Öfriga råämnen, som användas till
beredning af bränvin, innehålla i
allmänhet icke socker färdigbildadt,
men i stället stärkelse, som geriom
inverkan af ferment förvandlas till
jäsbart socker, maltos, eller mindre ofta
af utspädda syror till glykos,
hvilka genom tillblandning af jäst
försättas i spritjäsning. De vanligaste
råämnena äro potatis och säd. Af det
förra erhålles potatisbränvin, af det
senare sädesbränvin eller, om
råämnet är ris, arrak.
Bränvinsberedningen af dessa råämnen
innefattar trenne procedurer: mäskning,
genom hvilken stärkelsen
förvandlas till jäsbart socker, jäsning,
hvarigenom sockret ger upphof
hufvudsakligen till alkohol och kolsyra,
och destillation, hvarigenom den
bildade alkoholen skiljes från icke
flyktiga ämnen. För mäskningen
ångkokas potatis och krossas till mos,
men säd males till fint gröpe,
in-degas med vatten af ungefär 60°
och malt, hälst grönmalt, ungefär
5 °/o af potatisens vigt, eller 1 del
kornmalt på 2—3 del. omältad säd
(råg). Blandningens temperatur
höjes dels genom ånga
(tjockmäskning), dels genom hett vatten
(tunnmäskning), tills temperaturen stigit
till 63°. Derunder inverkar
maltets ferment, diastasen, på
stärkelsen, hvarigenom maltos och dextrin
bildas. Efter skedd sackarifikation
afkyles mäsken hastigt, för att
hindra mjölksyrejäsning, till 15°—18°,
hvarefter jäst tillblandas. Efter 3
—5 timmar inträder jäsningen,
hvarunder temperaturen stiger till
30°—32°. Derunder öfverföres i
mäsken befintligt dextrin äfven till
jäsbart socker, under inflytandet af
deri befintlig diastas, och lemnar
så indirekt äfven alkohol. Efter
ett par dagar har jäsningen slutat,
och den »gara» mäsken underkastas
destillation i destillationspannor, så
konstruerade, att med största
värmebesparing erhålles bränvin så rent
som möjligt från alkoholer af högre
kokpunkt än etylalkoholen, eUer
finkelolja (se d. o.). För
borttagande af finkeloljan plägar man
späda bränvin et till 50 vol. °/o och
sila det genom järncylindrar, fyllda
med nyss utglödgade träkol, hvilka
upptaga finkeloljan. Emellertid
syrsattes derunder en del af alkoholen,
genom det i kolen uppsupna syret,
till aldehyd. Då det kolfiltrerade
bränvinet rektificeras, öfvergår då
först vid destillationen en
aldehyd-haltig vätska, för dr opp ärna. Vid
nutidens större brännerier, der
mycket fullkomliga apparater begagnas,
erhåller man redan vid första
destillationen 80—95 vol. °/o vara,
som benämnes sprit.
Eetortåtersto-den efter destillationen kallas dränk.
Med länk förstås ett svagt bränvin,
som erhålles vid mäskens
destillering i ofullkomliga pannor eller som
destillerar efter bränvinet. —
Bränvinet var bekänt för araberna redan
under 13:de århundradet och
användes länge som medicin. Först
under 16:de århundradet blef det, tyckes
det, en tämligen allmänt begagnad
rusdryck, och sedan midten af
förra århundradet har dess
tillverkning och försäljning varit föremål
för lagstiftning. Enligt nu gällande
lag för tillverkning och
kontrollering af bränvin (jfr kungl, förordn,
af d. 2 juni och d. 3 nov. 1882)
får bränvin tillverkas från df 1 okt.
till d. 1 maj, till minst 8,000 liter,
och på dygnet från 500 till högs^;
5,000 liter. För öfver- och
undertillverkning erlägges särskild afgift
af 10 öre pr liter. Endast i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
