Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenoler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
FermentoJjor—Ferrum
enzymen verka, ar ganska olika.
De i djurkroppen förekommande äro
verksammast vid kroppens
temperatur eller deröfver, t. ex. salivens vid
46°, maltets diastas vid 54°—63°
o. s. v. Enzymen skiljas från de
organiserade fermenten deri, att
deras . verkan ej stores af en del
antiseptiska medel, kloroform,
salicylsyra o. s. v. Jfr A. Mayer, »Die
lehre von den chemischen fermenten
oder enzymologie» (1882).
Fenne’ntoljor benämnas eteriska
oljor, som ej förekomma i friska
växtdelar, men som bildas genom
fermentverkningar och
jäsningsprocesser af luktlösa ämnen. Dit höra
bittermandelolja och senapsolja.
Öfriga fermentoljor äro ytterst litet
kända. I äpplen bildas vid
förruttnelse en ringa mängd af en
fer-mentolja, som utmärkes genom sin
lukt af mysk.
Fernissa, benämning på
åtskilliga lösningar, som utbredda i tunna
lager i luften hastigt torka och
der-. vid på det bestrukna föremålet
qvarlemna ett glänsande, genomskinligt,
i vatten olösligt, fast vidhäftande
öfverdrag. Fernissorna, som äro af
en mängd olika slag, kunna delas
i två hufvudgrupper: oljefernissor
och lackfernissor. De förra utgöras
till väsentlig del af linolja eller
andra torkande oljor, hvilka ur luften
uppsupa syre och dervid bilda
genomskinliga, sega massor. För att
påskynda oljans torkning upphettar
man den med vissa oxider,
vanligen blyoxid (3—4 %), under en
längre tids förlopp. Dervid bilda
oxiderna med föroreningar i oljan
olösliga ämnen, som sedan sjunka
till bottnen, och derjämte löses en
del af oxiderna. För att påskynda
torkningen inblandar man siekativ,
t. ex. xerotin eller manganborat.
Lackfernissor utgöras af lösningar
af olika hartser, shellack, kopal,
bärnsten, asfalt, kolofonium,
dammaraharts m. fl. uti olika vätskor,
dels i oljefernissor eller hartsolja,
hvarefter tillsättes terpentinolja o.
dr (s. k. oljelackfernissor), dels i
stark sprit (spritfernissor), dels i
terpentin (terpentinoljefernissor).
Fernissor kunna färgas med drakblod,
gummigutta, pikrinsyra och
anilin-färger. Oljelackfernissor äro
varaktigast, men torka långsamt. Som
exempel på fernissor må
följande slag nämnas: oljeladkfernissa,
hvilken beredes af 10 del. kopal
eller bärnsten, som smältes och
bladas med 20—30 del. oljefernism,
upphettas under 10 minuter till
kokning och derefter får svalna till
140°, hvarpå terpentinolja
tillblandas; asfaltfernissa, hvilken beredes
af 3 del. asfalt, 4 del. oljefernissa
och 15—18 del. terpentinolja; och
kopalfernissa, hvilken beredes
genom smältning af 6 del. kopal, som
efter afsvalning rifves till pulver
med glas eller sand, öfvergjutes med
6 del. sprit och’ uppvärmes dermed
i vattenbad, hvarefter den filtrerade
lösningen blandas med 4 del.
terpentin och 1 del eter. För
glättning af polerade föremål gnidas
föremålen med pimstenspulver, sedan
med trippel och otøa, slutligen med
hvetestärkelse.
Ferricyankälium. Se
Blodlutsalt (rödt).
Ferrisalter, järnoxidsalter. Se
Järnsalter.
Ferrocyankälium. Se
Blodlutsalt (gult).
Ferro-kali tartäricum,
dubbelsalt af vinsyra med kali och
järn-oxidul.
Ferromangan. Se Järnlegeringar.
Ferrosalter, järnoxidulsalter.
Fe’mUtt, järn. — F. aceticum,
ferriacetat, ättiksyrad järnoxid, F,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
