Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenoler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Feta syror—Fett
113
carbönicum, ferrokarbonat, kolsyrad
jernoxidul, F. chlorätum, järnklorur,
F. cUricum, citron sy rad järnoxid,
F. hydricum, järnoxidhydrat, F.
hydrogenio redv/ctwm, järn
redueeradt ur oxid med vätgas, F.
jodä-tum, järnjodur, F. la’eticum,
mjölk-syrad järnoxidul 1. ferrolaktat, F.
limätum, pulveriseradt järn, F.
muriäticum oxidätum, järnklorid, F.
oxydätum fu’scum, järnoxidhydrat,
F. oxydätum rubrum, järnoxid, F.
oxydätum saccharätum solubile,
järnoxidhydrat med socker, F.
phos-p höricum, ferrofosfat fosforsyrad j ärn
-oxidul, F. pyrophosphöricum,
ferri-jlyrofosfat, pyrofosforsyrad järnoxid,
F. pyrolignösum, träättiksyradt järn,
F. sesquichlorätum, järnklorid, F.
sulfuricum, järnvitriol, F. sulfuricum
oxydätum ammoniätum, järnalun, F.
sulfuricum siccum, från kristallvatten
befriad järnvitriol.
Feta syror, gemensam
benämning för de mättade och
enbasi-ska syrorna af sammansättningen
■C^H^+i CO2H. En del af dessa
syror förekomma, i form af
glyce-rider, i fett (deraf namnet) och kunna
derur erhållas genom behandling
med baser, koncentrerad svafvelsyra
eller vatten vid högre temperatur;
andra uppstå vid syrsättning af
motsvarande alkoholer; andra
deremot genom speciella kemiska
reaktioner. Feta syror med låg
molekylarvigt, t. ex. myrsyra, HC02H,
och ättiksyra, CH3 CO2H, äro
flyktiga vätskor, hvilkas kokpunkt
. stiger med molekylarvigten. Feta
syror med högre molekylarvigt äro
fasta, och flere bland dem kunna
icke utan sönderdelning destilleras,
så vida icke destillationen eger rum
i starkt upphettad vattenånga.
Myrsyra och de följande t. o. m.
smörsyran kunna i alla förhållanden
blandas med vatten, valeriansyra
Cleve. Kem. Lex.
och kapronsyra deremot endast i
vissa proportioner, och de följande
äro olösliga i vatten. Med
undantag af myrsyran, äro dessa syror i
hög grad beständiga och syrsättas
endast med stor svårighet.
Fett kallas naturligen
förekommande neutrala eterarter af
glycerin och feta syror eller
oljesyrese-riens syror. Med afseende på konsi*
stensen delas fett i fast fett eller talg
och olja. Ett mellanliggande slag
är ister. Alla slagen förekomma
både i växter och i djur. Hos
växterna finnes fettet hufyadsakligen i
fröna, hos oliv i fruktskalet, hos
djuren i hela kroppen, men hopadt
i större mängder i märgen, kring
njurarna och under huden. Hos
växterna och djuren förekommer det
inneslutet i celler, hvilka för
erhållande af fettet måste sönderslitas
genom prässning och upphettning med
ånga. Äfven kan det utdragas med
kolsvafla. I de lefvande djuren är
fettet alltid flytande, äfven hos de
kallblodiga, hvilkas fett är
lättsmältare än de varmblodigas. De
syror, hvilkas glycerider utgöra de
vanliga fettarterna, äro palmitin-,
stearin- och oljesyra, dessutom i
smärre mängder smörsyra, kaprin- och
kapronsyra m. fl., hvilka, då de vid
härskning frigöras, orsaka den
obehagliga lukten. Uti torkande oljor
förekomma glycerider af andra
syror, linoljsyra, ricinoljsyra, i tran
fysetersyra m. fl. Glyceriderna af
palmitinsyra och stearinsyra, eller
palmitin, C3H5O3 (C16H33Ö)3,
och stearin, C3 H5 Ö3 (C18 H86,0)8,
äro fasta och kristalliserbara;
olj-syrans glycerid, eller olein (elain),
C3H5O3(C18H3 3°)3J är en vi<*
—5° stelnande olja. Allt efter
mängden af de fasta och flytande
glyceriderna, som finnas i fett, är fettet
fast eller flytande, talg, ister eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
