Kemiskt hand-lexikon / 117 (1883) Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference, Chemistry Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fettsyra ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ämne (turacin, med nära 6 %
koppar), som utmärkes af ett
egendomligt absorptionsspektrum. Fjäder
innehåller i mindre mängd kiselsyra.

Flintglas. Se Glas.

Flogiston (af grek. flogizein,
antända), ett hypotetiskt ämne,
genom hvars bortgång från bränbara
ämnen man under den flogistiska
perioden, 1702—1772, ville förklara
elden och förbränningsfenomenen.
Alkemisterna ansågo att alla
bränbara ämnen innehålla som
gemensam beståndsdel svafvel, hvarmed
dock ej alltid förstods verkligt
svafvel, utan ett »metafysiskt» svafvel.
Becher ansåg 1669 eldämnet vara
bränbar jord (terra pinguis), Stahl
(1702) flogiston.

Florentinflaska, en till förlag
vid destillation af flyktiga oljor
använd flaska, som vid bottnen är
försedd med ett upprätt rör, genom
hvilket det vid destillationen
uppsamlade vattnet kan flyta bort.



Florentinlack, en lackfärg, som
beredes derigenom att en
alunlösning af konsjonell fälles med soda.
Den användes som målarfärg, till
tandpulver o. d. I handeln
kommer den i form af små, vackert röda
käglor.

Flores (plur. af lat. flos, blomma)
kallas en del genom sublimering
erhållna preparat, t. ex. F.
antimonii, antimonoxid, F. benzoës,
benzoësyra, F. sulfuris, svafvelblomma,
och F. zinci, zinkoxid.

Flugsten, arsenikmetall. —
Flugpapper, papper, impregneradt med
arseniksyrligt natron. Arsenik får
ej mer användas till fluggift.

Fluor, ett i fritt tillstånd okändt,
icke metalliskt grundämne, som i
naturen förekommer i förening med
kalcium, såsom mineralet flusspat,
och till små mängder i många
mineral, t. ex. glimmer, i
mineralvatten, ben, tandemalj m. m. Fluor
visar i kemiskt afseende stor likhet
å ena sidan med klor och å andra
sidan med syre samt räknas till
saltbildarna. Dess at.v., som
tecknas F eller Fl, är 19. Med syre
ingår den icke någon förening. Dess
förening med väte är en stark syra,
fluorvätesyra, HFl.

Fluorescin. Se Tjärfärger.

Fluorider, Fluorurer. Se
Fluormetaller.

Fluorkalcium. Se Flusspat.

Fluorkisel. Se Kiselfluorid.

Fluormetaller, fluors föreningar
med metaller eller fluorvätesyrans
salter, fluorurer och fluorider. De
flesta äro olösliga i vatten;
fluorsilfver och fluortenn äro dock
lättlösliga; fluorkalium, fluornatrium och
järnfluorid svårlösliga. Många
fluormetaller lösas af fluorvätesyra,
hvarvid sura salter bildas, och dessa sura
fluorider förhålla sig som verkliga
syror samt gifva med baser,
egendomliga salter, fluorsalter, så vida
de innehålla en negativ metall (tenn,
aluminium, uran, molybden m. fl.).
Fluorföreningarna af kisel och bor
förhålla sig på samma sätt. En
stor del af dessa fluorsalter
innehålla derjämte syre, hvilket kan
isomorft ersätta fluor, och kallas
fluoxisalter. De enkla fluoriderna
äro ofta flyktiga. De upptäckas
derpå att, om de blandas med
svafvelsyra i en platinadegel, som
täckes af ett urglas och upphettas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>