Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fosfit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Fosforsyra—Fotografi
forsyra, är orsaken dertill att
fps-forsalt användes såsom
blåsrörs-reagens på laboratorierna.
Fosforsyra. Med syre ger
fosfor trenne syror, nämligen
under-fosforsyrlighet, HO. POH2,
fosfor-syrlighet, H2O2POH, och
fosforsyra. Vid förbränning af fosfor i
luft eller i syrgas bildas en hvit
massa af fosforsyr•eanhy’drid P2O5,
som med begärlighet uppsuper
vatten ur luften och i vatten löser sig
under häftig värmeutveckling. Emot
denna anhydrid svara trenne hydrat,
som äro själfständiga syror,
nämligen PO(OHJ3) vanlig fosforsyra 1.
ortofosforsyra, (HO) 2 PO — O — PO
•—(OH)2, pyrofosforsyra, och PO2.
OH, metafosforsyra. De trenne
syrorna äro lösliga i vatten och starkt
sura. I handeln förekommer
meta-fosforsyran, under namnet acidum
phosphöricum glaciale, i form af
is-lika, genomskinliga stycken.
Fosforsyrlighet. Vid långsam
förbränning i luft af fosfor bildas
ett hvitt ämne, som ansetts såsom
fosforsyrlighetsanhydrid, P2 O3? men
troligen har högre molekylarvigt.
Hydratet, eller fosforsyrligheten,
bildar lättlösliga färglösa kristaller
H2 O2 POH, som erhållas genom
inverkan af oxalsyra på
fosfortri-klorid. Fosforsyrlighet är en
tvåbasisk syra och verkar som kraftigt
reduktionsmedel.
Fosforväte, Fosfin, bildas genom
inverkan af vatten på starkt
positiva metallers fosforföreningar, t. ex.
fosforkalcium och fosformagnesium,
samt genom kokning af fosfor med
vatten och starka baser, t. ex.
natron och kalk, hvarvid samtidigt
fosforn oxideras till
underfosforsyr-lighet. Det är en färglös gas,
PH3, som luktar af skämd fisk,
har icke alkalisk reaktion, men ger
med jod väte en förening, kallad
jodfosfonium, PH4I, som
motsvarar jodammonium, NH^I. I rent
tillstånd är det icke själfantändllgt,
men blir det, om det innehåller
ett fosforväte af sammansättningen
P2 H4, hvilket bildas jämte PH3
vid inverkan af alkalier på fosfor
och vatten. Detta fosforväte, P2 H4,
är en färglös olja, som sönderdelas
af solljus, hvarvid ett tredje och
fast fosforväte, P4H2, bildas.
Fotogén. Se Bergolja.
Fotografi, dels konsten att
frambringa och fästa ljusbilder, dels hvarje
genom denna konst åstadkommen
bild. Första försöken att
fotografera datera sig från 1802, då Davy
och Wedgewood frambragte bilder
genom att med solljus belysa ett
med silfvernitrat impregneradt och
af ogenomskinliga föremål betäckt
papper. De erhöllo sålunda bilder,
emedan de för ljuset utsatta delarna
af papperet mörknade genom
silf-vernitratets reduktion. Dessa
bilder kunde dock icke göras
varaktiga, emedan äfven de ljusa
partierna, som innehöllo silfversalt, i
ljuset efter någon tid mörknade.
Niepce använde som ljuskänsligt
ämne asfalt och upptog derpå
bilder i Camera obscura. Niepce’s
medarbetare Daguerre, som
öfverlefde honom, fullföljde försöken och
använde som ljuskänsligt ämne
jodsilfver, hvarmed en blankpolerad
silfverplåt öfverdrogs genom att
utsättas för jodångor. På denna plåt
upptogs så camerabilden, hvarefter
plåten utsattes för ångor af
uppvärmdt qvicksilfver, hvilka
förtätades på de af ljuset träffade
partierna. Då den sålunda behandlade
plåten tvättades med en lösning af
koksalt, bortfördes det af ljuset icke
angripna jodsilfret, och bilden var
fixerad. Uppfinningen, som
kallades daguerrotypin köptes 1839 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
