- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
126

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frukt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

126

Frukteter—Furfurol

Frukteter, Fruktessens,
benämnas alkohollösningar af vissa
eterarter eller blandningar af eterarter,
hvilka ha lukt af frukt samt
användas till konditorivaror och
likörer. De utgöras af ättiksyrans,
smörsyrans, valeriansyrans etyl-och
amyletrar, benzoesyreeter m. m.
Exempel: äpple-, päron-,
ananas-och smultron-eter eller -essens.

Fruktsocker. Se Lævulos.

Fryspunkt, den temperatur, vid
hvilken en vid vanlig temperatur
flytande kropp öfvergår i fast
tillstånd.

Frändskap 1. Affinitet, den kraft,
som förenar atomer med atomer till
molekyler och som hindrar
molekylen att sönderfalla i atomer. Af
benämningen skulle man kunna tro
att kroppar, som hälst förenas, äro
med hvarandra beslägtade -— en
åsigt, som också gifvit anledning
till benämningen, enär man först
antog att kroppar, som kunde
förenas, innehöllo en gemensam
beståndsdel. Detta är emellertid icke
riktigt. Den starkaste frändskap
eger nämligen rum mellan ämnen
af den mest olika natur. Öfver
frändskapens väsende hafva många
åsigter gjort sig gällande (jfr Kopp,
»Geschichte der chemie» 2, s. 285),
men för ögonblicket kan man ej
derom säga mer än ofvan anförda
definition innebär. Senare
undersökningar ha visat att frändskapen
är starkast mellan de ämnen, som
vid förening utveckla största
mängden värme, och att således
värmeutvecklingen vid föreningar är ett
mått på frändskapskraften. Ju mer
värme, som utvecklas, dess stablare
är också föreningen, och för dess
sönderdelning erfordras samma
mängd energi, som frigjordes vid
föreningens ingående. Nu visar
det sig emellertid att många för-

eningar bildas under absorption af
värme, hvilket icke kan tolkas
annorlunda än på det sätt, att den
absorberade energien tages i
anspråk för Upphäfvandet af
frändskapen mellan atomerna i
molekylerna af de ämnen, som förenas,
och det kan inträffa att
frändskapen mellan likartade atomer är
större än mellan olikartade.
Naturligtvis äro dylika föreningar
mycket labila, lätt sönderdelade, till och
med explosiva.

Ftaleiner. Se Tjärfärger.

Ftalsyra, Ortobenzoldikarbonsyra,
C6 H4 (CO2 H)2, uppkommer vid
oxidation af naftalin C6H4.C4H4
med salpetersyra m. fl.
oxidationsmedel och bildar färglösa, bladiga
kristaller, hvilka vid upphettning
afgifva vatten och bilda
ftalsyre-anhydrid, C6 H4 C2 O3, som
sublimerar i långa, hvita nålar, hvilka
smälta vid 128°. Ftalsyran ger vid
inverkan på fenoler en rad
egendomliga färgämnen, ftaleiner, som
tyckas vara nära beslägtade med
färgträdens och på senare tider fått
stor användning som färgämnen (jfr
Tjärfärger).

Fuksin. Se Tjärfärger.

Fulminät, knallsyradt salt. Jfr
Knallsyra.

Fumärsyra, en i Fumaria
qffi-cinalUj Corydalis m. fl. högre
växter samt i lafvar och svampar
förekommande syra, C2 H2 (CO2 H)2,
som med konst kan erhållas
genom upphettning af äpplesyra,
C2 H3 OH (CO2 H)a. Den bildar
färglösa kristaller med starkt sur
smak, svårlösliga i vatten. Vid
upphettning ger syran
maleinsyre-anhydrid Ca Ha (CÖ)a O.

Furfurol, pyroslemsyrans
aldehyd, bildas vid destillation af kli
och utspädd svafvelsyra samt vid
torr destillation af trä under 200°.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free