- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
128

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frukt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

Färgning

glasyrer, emaljer eller glas,
smält-färger. Én del färger, pastell- 1.
hritfätger, anbringas i lämplig
blandning med krita, lera och tvål, utan
annat bindemedel, på papper.
Några färger finnas i mineralriket,
såsom lapis lazuli och cinnober, men
de användas numera sällan till
målning, då man lärt sig att med konst
eftergöra dem. De i handeln
förekommande färgerna äro nästan utan
undantag konstprodukter och
utgöras af metallföreningar. De kallas
derför metallfärger. En klass af
färger, lackfärgerna, äro dock till
hälften af organiskt ursprung eller
utgöras af vissa med färgämnen
impregnerade hydrat, lerjords- och
tennoxidhydrat, som utfällas ur
lösningar, hvilka innehålla organiska
färgämnen, t. ex. florentinlack och
krapplack. Färgernas förmåga att
täcka ar beroende af deras
ogenomskinlighet. Många färger äro
giftiga. Rörande försäljning af sådana
hänvisas till sundhetskollegiets
förteckning öfver skadliga och
oskadliga färger, Svensk
författnings-samling för 1876, n:r 8. Blyhvitt,
Zinkhvitt och kimrök draga tull af
5 öre pr kilo; öfriga målarefärger
äro tullfria. Oljeberedda färger draga
5 öre’tull pr kilo.

Färgning, anbringande af
färgämnen, mera sällan af färger, på
textila fibrer. Fibrer af animaliskt
ursprung, silke och ylle, ha
egenskapen att upptaga och utan
förutgången preparering fast binda lösta
färgämnen, en egenskap som man
ansett bero dels på en svag kemisk
frändskap mellan fibern och
färgämnet, dels på en attraktion af
samma slag som t. ex. den mellan
djurkol och färgämnen. A andra
sidan äro fibrer ur växtriket icke
mottagliga för färgämnen, med
mindre de förut undergått en prepare-

ring. Genom färgning måste
färgämnet så fullständigt inkorporeras
med fibern, att det ej kan aflägsnas
genom sköljning med vatten eller
svaga alkaliska lösningar, och vidare
måste själfva färgen hålla sig
oförändrad i luft och ljus. Sådana
färger, som motsvara denna uppgift,
kallas äkta, de öfriga halfäkta eller
oäkta. Beskaffenheten beror till en
del af färgämnet, men äfven i hög
grad af behandlingssättet och af de
kemikalier, som användas.

Sätten för färgning kunna delas
i trenne klasser: 1) anbringandet
medelst fixerings medel af en olöslig
färg på tyget (applikationsfärger),
2) omedelbart fastande af ett löst
färgämne genom väfnadens
attraktion till färgämnet, och 3)
anbringandet af ett löst färgämne på
väf-naden, hvilken icke i och för sig
har attraktion till färgämnet, men
i hvilken dock färgämnet förmås
antaga olöslig form. Det första
sättet, som användes vid tygtryck,
består deri, att mineralfärger, såsom
ultramarin, kromoxid, lackfärger
och dylika färger, i blandning med
ägghvita tryckas på tyget, som
sedan upphettas i ånga, så att
ägghvitan koaguleras och dervid fäster
färgen. Tygtryck är således
snarare ett slags målning än färgning.
Den andra metoden, som användes
vid färgning af silke och ylle med
tjärfärger, är i hög grad enkel. Det
tredje fixeringssättet tillämpas
isynnerhet på bomullstyger. Färgen
kan dervid fixeras på det sätt, att
tyget får insuga en lösning, som
vid tillsats af en annan lösning
frambringar en färgad fällning. Så
t. ex. kan bomull färgas med
kromgult, om det först impregneras med
blysalt och derpå insänkes i en
lösning af ett kromsyradt salt. Vid
den första behandlingen insuges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free