Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Färgstofter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förzinkning—Galla
133
med en käpp eller med en borste,
och putsas sedan med kli. En
legering af tenn med ’/’6 nickel lär till
förtenning vara fördelaktigare än
rent tenn, gör förtenningen mer
varaktig och mindre lättsmält.
Behandlas förtennt järnbleck med en
syra, bäst utspädt kungsvatten,
framträder tennets kristalliniska struktur
och ger blecket ett vattradt
utseende {moiré métalliqué).
Förzinkning, järns öfverdrag-
ning med ett skyddande lager af
zink, sker på samma sätt som
förtenning, derigenom att det med
syror väl rengjorda och med
hartspulver beströdda järnet neddoppas
i smält zink. Förzinkadt järn, som
oegentligt nog kallas galvaniserad
järn, har stor användning till
telegraftråd, takplåt o. s. v.
Födoämnen. Se Näringsämnen.
Förfalskningar af
födoämnen. Se Näringsämnen.
G.
Galaktométer. Se Mjölk.
Galaktos, C6 H, 2 Oe, en glykos,
som jämte dextros uppkommer, när
utspädda syror inverka på
mjölksocker. Den bildar färglösa prismer
af smpt 143°, är lättlöslig i kokande
vatten, svårlöslig i kallt vatten och
olöslig i alkohol. Galaktos har
glykosernas reducerande egenskaper,
ger slemsyra vid oxidation med
salpetersyra och dulcit vid reduktion
med natriumamalgam och vatten.
Galaktoskop [-skåp]. Se Mjölk.
Galbanum, ett från åtskilliga i
Persien inhemska arter af
umbellat-slägtet Ferula härstammande
gummiharts, hvilket kommer i handeln i
form af ärtstora, gulaktiga korn,
som utmärkas af en egendomlig
aromatisk lukt och användas till
plåster.
Galla, den i gallblåsan och de
större lefvergångarna förekommande
vätska, som afsöndras af lefvercel-
lerna. Den är till färgen guldgul,
grön (hos fåglar) eller brungrön
(hos gräsätande djur), tämligen
tunn-flytande och skummar vid omröring
ungefär som tvållösning. Galla
undergår lätt förruttnelse och lemnar
vid afdunstning en hartsartad seg
massa i återstod. Dess smak är
intensivt bitter. Gallan innehåller
i löst form natriumsalter af
glyko-kolsyra och taurokolsyra (i mänsko-,
svin- och gåsgalla särskilda med
dem beslägtade syror), slem, fett
och kolesterin, lecitin, salter och
färgämnen. Mänskogalla innehåller
82—90 % vatten, 10—18 % fasta
ämnen, 5—11 % gallsyrade salter,,
1—3 % slem och färgämnen, 0,5—
5 % fett och kolesterin samt 0,6—1
salter. En fullvuxen mänska
af-söndrar på 24 timmar 550—560 gr.
galla. Starkast är afsondringen
under måltider och vid kc&tkost.
Tilltäppas utförsgångarna, kan. gallan in.-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
