Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galltvål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
y^’V-**.’•
Galltvål—Gärning
135
färglösa, i vatten föga lösliga nålar,
som utmärkas af söt och derjämte
intensivt bask smak. Vid kokning
med starka baser sönderdelas den i
glykokoll, CH2 NH2 CO2H, och
kolalsyra (C25H4005).
Taurokol-syran, som ej erhållits i
kristalliseradt tillstånd, ger på samma sätt
kolalsyra och taurin, C 2H4M2. SO 3H.
Kolalsyran kristalliserar i vackra
te-traedrar eller platta prismer med
intensivt bitter smak. Genom
kokning af kolalsyra med syror bildas
en anhydrid, dyslysin, i form af ett
amorft, hartsartade ämne.
Gallsy-Tor igenkännas derpå att de med
socker och svafvelsyra antaga
vackert röd färg (Pettenkofers reaktion).
I mänskans, svinets och gåsens galla
förekomma särskilda syror, nära
beslägtade med de nämda. Man
känner icke med säkerhet af hvilka
ämnen i kroppen gallsyrorna
uppstå, men anser såsom sannolikast,
att de uppkomma genom metamorfos
af blodets ägghviteämnen.
Galltvål, en af galla och tvål
bestående blandning, som användes
till rengöring af sidentyger. Ett
recept är följande: 100 del. tvål,
100 del. oxgalla, 6 del. honing, 10
•del. socker och 1,5 del. veneziansk
terpentin.
Galläpplen, sjukliga utväxter på
knopparna och de unga skotten af
den i orienten växande
galläppel-eken, Quercus infectoria, uppkomna
genom stygn af galläpplestekelhonan,
som deri lägger sina ägg. Sedan
äggen utvecklats till larver, äta
larverna sig igenom galläpplena och orsaka
•de hål, som synas på dessa. De
basta sorterna innehålla 60—70 %
tannin och 3—12 % vatten samt
•dessutom galläpplesyra, socker, fett,
m. m. På senare tider komma
galläpplen från Kina och Japan i
handeln. Dessa härstamma från Hhus
semialata och JR. japonica, äro lätta,
ihåliga, 3—5 centim. långa samt
innehålla 70—77 % tannin.
Galläpplen användas till beredning af
tannin, till Skrifbläck och till
svartfärgning.
Galläpplesyra,
C6H2(OH)3CO2H,
trioxibenzoesyra, bildas vid jäsning
af garfsyra och uppstår derför i
galläppledekokt, som möglar. Syran
bildar färglösa nålar med kärf, svagt
syrlig smak samt sönderdelas vid
upphettning i kolsyra och
pyro-gallussyra C6H3(OH)3.
Galläpplesyra, som 1785 upptäcktes af
Scheele, har på syntetisk väg
erhållits ur salicylsyra.
Galvaniserad järn. Se
Förzinkning.
Galvanisering, utfällning af
metaller på ledande ytor medelst en
galvanisk ström. Såsom
utfällningsvätskor begagnas företrädesvis
dubbelsalter af cyankalium med andra
cyanmetaller, till förnickling
am-monium-nickelsulfat. I Sverge
finnas 10 fabriker för galvanisering,
med ett tillverkningsvärde af 399,722
kr.
Garfsyror, Garfämnen, i
växtriket allmänt förekommande ämnen,
hvilka utmärkas af kärf smak,
löslighet i vatten och alkohol samt
egenskapen att med järnoxidsalter
gifva svarta, blåa eller gröna
fällningar eller färgade lösningar, att fälla
lim och ägghvita och garfva hud.
I alkaliska lösningar uppsupa de
syre ur luften och färgas bruna till
svarta. De äro jämförelsevis föga
studerade, tyckas i allmänhet vara
glykosider och förekomma rikligast i
bark af trän och buskar (ek, gran,
al o. s. v.), i blad, skidor och rötter.
Gärning, rening af koppar,
genom oxiderande smältning i härd,
hvarvid järn, svafvel m. fl. förorenin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
