Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galltvål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Gasolin—Gasvatten
Gasolin. Se Bergolja.
Gasolja. Se Bergolja.
Gasométrar, egentligen
gasmätare, benämnas kärl, i hvilka gaser
för längre eller kortare tid
magasineras. Man använder på
laboratorierna gasometrar af ganska olika
konstruktion, dels af järnbleck, dels
af glas (se Gas). En enkel och i
många fall praktisk gasometer är
en kautsjukblåsa, försedd med kran.
Gastäthet, en gas’ eg. v., eller
det tal, som uttrycker huru mycket
mer eller mindre en gas väger än
en lika volym af någon annan gas.
Vanligen tager man till enhet
luftens eg,, v., ehuru det i många fall
är mera fördelaktigt att använda
vätgasens eg. v. för samma
ändamål. Emedan vätgasen är 14,435
gånger lättare än luften, behöfver
man blott med detta tal
multiplicera eg. v. i förhållande till luft,
för att finna gastätheten i
förhållande till vätgasen. Gastätheten kan
bestämmas på flere olika sätt, t. ex.
genom Vägning af en lätt
glasballong, fylld med gasen, med luft och
lufttom. Af dessa trenne vigter kan
sedan gastätheten beräknas. Vill
man bestämma gastätheten hos
ämnen, som vid vanlig temp. äro
fasta eller flytande, har man
flere metoder, af hvilka den
nyaste, enklaste och mest
använda är den meyerska. Denna
metod består deri,att man låter
en vägd mängd af substansen
förflyktigas i en glascylinder,
som omgifves af ångan af
något ämne med känd
kokpunkt (anilin, terpentinolja,
difenylamin). Glascylindern
är upptill utdragen till ett
långt rör, som är försedt med
ett sidorör, hvilket mynnar
under ett graderadt, med vatten
fyldt rör. Man upphettar först
apparaten till passande
temperatur, och då inga luftblåsor vidare
bortgå, inlägger man den vägda
substansen i cylindern, sluter hastigt
den öfre mynningen och
uppsamlar i det graderade röret den
luft, som utdrifves af det förgasade
ämnet. Man mäter derefter luftens
volym och beräknar deraf
gastätheten, med korrektion för
barometerstånd, temperatur och
vattengasens tension. (Se »Berichte der
deut-schen chemischen gesellsehaft», 1878
s. 1867 och 2253, samt 1880,
s. 991). Gastätheten är ett
synnerligen vigtigt tal, emedan enligt
Avogadros lag gastätheterna förhålla
sig som molekylarvigterna. De
senare hänföras till vätets
molekylar-vigt, som antages vara 2.
Följaktligen är en kropps molekylarvigt
dubbla gastätheten, då vätet tages
till enhet, eller, om gastätheten är
bestämd i förhållande till luft, 2
gånger gastätheten multiplicerad
med 14,435, således: M = 2(D. 14,435),
då M är molekylarvigten och T>
tätheten. Naturligtvis kan man, då
M är känd, lätt beräkna D, ty
M
D
~~ 28,87
Bestämningar af gasers täthet ha
visat, att molekylarvigterna för
arseniksyrlighet och antimonoxid äro
As406 och Sb4O6 i st. f. de
vanligen antagna As2O3 och Sb2O3,
för tennklorur ochjärnklorur Sn2Cl^,
Fe2 Cl4. Järnkloriden och
alumi-niumkloriden äro FeaCl6 och Al 2 Cl 6,
men indiumkloriden är InCl3.
Talliumklorid är TI Cl och klorbly
PbCl2, kopparklorur Cu2Cl2.
Fluorväte är vid låg temp. H2 Fl2, vid
högre HF1.
Gasvatten, det vatten, hvarmed
vid gasverken lysgasen tvättats.
Det innehåller cyanammonium, am-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
