Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödningsämnen
153
taperkan tämligen styf och hård,
seg som läder och vida mindre
tänjbar än kautsjuk. Den blir mera
böjlig vid 25°, börjar mjukna vid
48° och är fullkomligt plastisk vid
55°—60° samt kan då prässas och
formas på alla sätt. Vid 130°
smälter guttaperkan, och vid högre temp.
råkar deri i kokning, hvarvid en
gul olja af samma slag som
kautsjukolja öfverdestillerar.
Guttaperkan är olöslig i vatten, alkohol och
eter, men löses deremot i kloroform,
benzol,, kolsvafla m. m. Den
angripes icke af utspädda syror och
alkalier samt är en dålig ledare för
värme och elektricitet. För
erhållande af fullt ren vara löser man
guttaperka i 20 del. kloroform,
skakar lösningen med 400 deL vatten
och låter alltsammans stå. Vattnet
borttages med häfvert, och
kloroformlösningen filtreras samt gjutes
i en väl glaserad skål, som ställes
på tegelstenar i en destillérpanna,
innehållande så mycket vatten, att
det når upp till skålen. Man
upphettar derefter vattnet långsamt,
hvarvid all kloroform afdestillerar
och guttaperkan qvarstannar som
en hvit massa, hvilken kan formas
i stänger. Skall den färgas röd,
för tandläkares behof, skakar man
kloroformlösningen med
karminlösning. Den rena guttaperkan bör
förvaras under vatten, hälst
skyddad mot ljuset. Guttaperka består
till största delen af ett kolväte,
C20H32, och dess
oxidationsprodukter C20H32O, G20H32O2. I
luften vid 25°—30°, isynnerhet i
solljus, syrsattes den tämligen hastigt,
blir skör och delvis löslig i
alkohol, t. o. m. ledare för elektricitet.
Sådan förändrad guttaperka kan till
en viss grad ånyo göras användbar
genom knådning i varmt vatten,
men får dock snart sprickor. Lik-
som kautsjuk kan guttaperkan
vulkaniseras, blir då mindre
föränderlig i luft och ljus samt mjuknar ej vid
så låg temp. som vanlig guttaperka.
Man måste dock använda mindre
mängder svafvel än. vid
vulkanisering af kautsjuk. Bäst är att
betjena sig af svafvelklorur, utblandad
med kolsvafla. Med stora mängder
svafvel blir guttaperkan hård och
svart samt får vid polering stark
glans. Sådan massa ensam eller i
blandning med starkt vulkaniserad
kautsjuk (ebonit) användes till
kammar m. m. Genom tillsatser kan
man förändra guttaperkans
egenskaper. Så blir den mer smidig och
elastisk genom uppblandning med
kautsjuk, hårdare och mindre
smältbar genom tillsats af 10—30 %
gummilacka. Guttaperka har stor
användning till maskinremmar,
sulor, öfverdrag på telegraftrådar och
elektriska ledningar, formar för
galvanisk utfällning, tandkitt, in. m.
Gödningsämnen, ämnen, hvilka
äro nödvändiga för kulturväxternas
trefnad och tillsättas jorden för att
göra den fruktbar. Dessa ämnen
äro dels sådana, som direkt
erfordras för växterna och som upptagas
af deras rötter, de egentliga
gödningsämnena ; dels sådana, som utom
växternas egentliga näringsämnen
innehålla beståndsdelar,-hvilka
mekaniskt inverka på själfva
jordmånen, uppluckra densamma eller
befordra kemiska omsättningar i
marken, hvilka hafva till följd
frigörandet af de näringsämnen, som
der icke befinna sig i sådan form,
att de kunna upptagas af växterna.
Till de senare, som således äro på
en gång jordförbättringsmedel och
gödningsämnen, höra gödsel (genom
jäsningsprocesser förändrade
exkre-ment), mylla, dy, snäckmärgel,
märgel i allmänhet och kalk. De äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
