- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
162

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyoscyamin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Imid—Indigo

I.

Imid, dels radikalen NH, dels
föreningen af denna radikal med
en tvåbasisk syras radikal, t. ex.

C2 H4 \no\ NH, succinimid.
Föreningar af samma radikal, NH, med
alkoholradikaler kallas imidbaser,
t. ex. NH(C2H5)2, dietylamin (se
Ammoniakbaser). De egentliga
imi-derna äro i de flesta fall
kristalliserande ämnen af svagt sur natur,
d. v. s. deras vid N bundna
väteatom kan utbytas mot metaller,
hvarvid salter uppstå.

1’ndigO, blått färgstoft, som
erhålles, om vissa växter få jäsa vid
närvaro af vatten. Dessa växter
innehålla ett färglöst ämne, indihan,
som genom jäsning lemnar
indigohvitt och genom dettas syrsättning
indigoblått. Många växter
innehålla indikan, men för beredning af
indigo använder man
hufvudsakligen arter af papilionacéen
Indigofera, som odlas i Ostindien och
Vestindien. Bland öfriga
indigoväxter förtjenar nämnas cruciféren
Isatis tinctoria, som under namn af
veide användes i färgerierna. Vid
blomningstidens början skördas
växterna och lemnas i murade
cisterner under ett lager af vatten. En
liflig jäsning, åtföljd af stark
kolsyreutveckling, inträder snart, och
sedan den slutat, aftappas den
gröngula vätskan i andra cisterner, der

den genom slag med träspadar
bringas i beröring med luften. Indigo
utfälles då som ett blått pulver,
hvilket man låter sjunka till
bottnen samt derefter uppsamlar och
torkar. Den mängd indigo, som
erhålles, uppgår till högst 2 % af
den torkade växten. I handeln
kommer indigon i form af
mörkblåa, kubiska stycken, hvilka vid
tryck mot en hård kropp antaga
kopparröd metallglans. Den flyter
på vatten, löses icke i vanliga
lösningsmedel, är icke giftig och
utvecklar vid upphettning en
egendomlig lukt. Som hufvudsaklig
beståndsdel innehåller den
indigo-blått till 20—90 %. Besten
utgöres af oorganiska
askbeståndsdelar och organiska ämnen, såsom
indigolim, indigobrunt och
indigorödt. Ofta innehåller den afsigtligt
tillsatta föroreningar, hvarför det är
af vigt att genom analys bestämma
halten af indigoblått och deraf
beräkna värdet. Man har en mängd
metoder för dylika bestämningar.
Till följd af sin olöslighet kan
indigo icke direkt användas till
färgning; man måste först genom
inverkan af reduktionsmedel i
alkaliska vätskor förvandla dess
indigo-blått till indigohvitt, i hvars
lösning tyget indoppas. Genom att
sedan utsätta tyget för luftens
inverkan bildas indigoblått, som ut*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free