- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
163

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyoscyamin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Indigoblått

163

fälles och fästes i fibern. JVian
kallar dylika lösningar af indigohvitt
kyp (efter de kärl hvari man förr
beredde dem). I färgerierna har
man flere slags kyp: vitriolkyp,
veidekyp och sodakyp m. fl.
Vitriol-kypen tillredes kall, af indigopulver,
kalk och järnvitriol, hvarvid det
reducerande ämnet utgöres af
järn-oxidulhydrat. Sodakypen utgöres
af indigo, kli, soda, kalk och hett
vatten; veidekypen af indigo, veide,
kräpp, kli och pottaska samt vatten
af ungefär 50°. I de bägge senare
kyperna inträffar jäsning, hvarunder
väte frigöres och i
utveekiingsögon-blicket förenas med indigoblått till
indigohvitt. På senare tider har
man sökt införa hydrosvafvelsyrliga
salter såsom reduktionsmedel vid
indigofärgning. Man kan äfven på
annat sätt färga med indigo,
nämligen genom digerering af
färgstoftet med rykande svafvelsyra,
hvarefter bildad indigoblåsvafvelsyra
utfälles som natronsalt genom
tillsats af koksalt eller natriumacetat.
Med lösningen af detta salt, kalladt
indigokarmin, kan man färga,
isynnerhet ylle. Den blå färg,
hvilken så erhålles, sachsiskt blått,
är icke så äkta som kypfärgerna.
Indigoblått, Indigotin, det blåa
färgämnet i indigo, förekommer icke
färdigbildadt i växtriket, men
uppstår ur indikan genom
jäsningsprocesser. I djurkroppen har det
iakttagits såsom abnorm
beståndsdel i urin, svett och var. Ur
indigo kan det i små mängder lätt
erhållas genom försigtig sublimation
mellan urglas. I större mängd
erhålles det, om man skakar fint
pulveriserad indigo, 3 del., utan
luftens tillträde, med kalkmjölk af 6
del. kalk och 300 del. vatten och
sedan tillsätter en lösning af 4 del.
järnvitriol i 100 del. vatten. Af

kalk och järnvitriol bildas gips och
järnoxidulhydrat, som oxideras på
bekostnad af vattnets syre till
järnoxidhydrat, under det vattnets väte
upptages af indigoblått. Dervid
bildas ett i alkaliska vätskor lösligt
gulhvitt ämne, indigohvitt. Den
klara lösningen, som innehåller
indigohvitt, göres sur med
klorvätesyra och skakas med luft, hvars
syre med indigohvitt bildar vatten
och indigoblått, som utfälles i form
af ett blått pulver. Indigoblått
bildar ett mörkblått pulver eller
purpurblåa kristaller samt antager
vid tryck emot en hård kropp
kopparröd färg och metallglans. Det
är olösligt i vatten, alkohol, eter,
utspädda syror och alkalier, men
löses i varm anilin, paraffin och
terpentinolja samt kan ur dessa
lösningar erhållas kristalliseradt. Vid.
försigtig upphettning förvandlas det
till en violett gas, som vid
afkylning afsätter kristaller af
indigoblått. Oxidationsmedel, såsom
salpetersyra och kromsyra m. fl.
förvandla indigoblått till ett vackert
orangerödt kristalliserande ämne,
isatin. Destilleras det med
kalihydrat, bildas anilin, C6H5NH2,
och vid upphettning med kali och
mangansuperoxid uppstår
antranil-syra, C6 H4.NH2.CO2H
(ortoami-dobenzoesyra). Genom
reduktionsmedels inverkan på indigoblått vid
närvaro af alkaliska vätskor bildas
indigohvitt. Koncentrerad
svafvelsyra och rykande svafvelsyra gifva
med indigoblått färgade sulfonsyror,
indigopurpursvafvelsyra och
indigoblåsvafvelsyra.

Indigoblått har sammansättningen
C16H10N202. Eeaktionen med
kali oel). bildandet af anilin och
antranilsyra utvisa att det, hör till
benzolderivaten och att qväfvet i
indigo befinner sig i ortoställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free