Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indol—Indoxyl
165
vissa zinkmalmer (’/ioo % och
mindre). Metallen är hvit, glänsande,
icke kristallinisk, mjukare än bly,
mycket tänjbar, af eg. v. 7,3, snipt
176°, samt flyktig, men i mindre
grad än kadmium och zink. Den
behåller i luften sin metallglans.
Vid stark glödgning förbrinner den
med blå låga och under utbredande
af en brun rök af oxid. I syror
löses den under vätgasutveckling.
Dess spektrum utmärkes af en
intensivt indigoblå linie och en
svagare violett, Indium, hvars at.v.
är 113,5 och tecknas In, är i sina
flesta föreningar ett treatomigt
grundämne, men kan äfven vara ett
tvåatomigt. Dess haloidsalter, InCl3,
In Br3 och Inl3, äro hvita (jodiden
gulaktig), kristalliniska och flyktiga
föreningar. Med syre ger indium
två oxider, oxidulen In O, som är
föga bekant, och oxiden In2 O3,
som bildas vid förbränning af
metallen. Oxiden är ett gult,
svår-smältligt pulver, som vid
upphettning blir brunt. Den reduceras af
kol eller vätgas till metall.
Hydratet är en hvit, geléartad fällning,
som till syror förhåller sig som en
svag bas. Salterna äro färglösa,
utmärkas af en oangenäm smak och
hafva ringa benägenhet att
kristallisera. Sulfatet, In23SO4 + 8H2O,
ger med ammoniumsulfat en
alunart, InNH42SO4 + 12H2O, som
kristalliserar i oktaedrar. Sulfuretet,
In2 S3, bildas genom direkt
förening och kan erhållas i
mussiv-guldlika fjäll. Fäldt ur salterna med
svafvelväte, bildar det en gul
fällning.
Indol [-dal], C6 H4-£g2 CH,
ett af Baeyer 1868 upptäckt ämne, som
beredes derigenom att man kokar
indigoblått med tenn och
klorvätesyra och destillerar det dervid er-
hållna pulvret öfver zinkgrått. Den
kan äfven erhållas genom reduktion
af ortonitrokanelsyra,
nxj r^Ti hc\ tt
q tt fl^Xl = O±l—lAJ2Jtl,
med järnfilspån och kali. Äfven
vid förruttnelse af ägghvita bildas
indol, och# likaledes om ägghvita
smältes med alkalier. Indol bildar
stora färglösa blad, som utmärkas
af en intensiv lukt af
mänsko-exkrement, hvilkas lukt också
kommer af indol. Indol smälter vid
52° och kan lätt förflyktigas med
vattenångor. Vid inverkan af ozon
på indol bildas en ringa mängd
indigoblått.
Indoxyl, en egendomlig
alkohol-artad kropp,
c H —COH= CH
som bildar en brun, i vatten löslig
olja. Den är icke flyktig och ger
vid inverkan af lindriga
oxidations-medel indigoblått. Svafvelsyreetern
af indoxyl, eller
indoxylsvafvel-syra, förekommer som kali salt i urin,
n tt –-COSO„OK= nrr
och är urinens indigoblått alstrande
beståndsdel. Den förekommer
normalt till sådan mängd, att den på
24 timmar afsöndrade
urinqvantite-ten kan lemna 5—-20 milligr.
indigoblått. Hästens urin ger 25
gånger mer indigoblått än mänskans.
Indoxylsvafvelsyran bildas utan
tvifvel af ägghvitan i födoämnena,hvilken
i tunntarmen förruttnar, hvarvid
indol, C6H4 ^tt~CH, som resor-
beras ur tarmen och i kroppen
syrsattes till indoxyl, uppstår. Man
har funnit, att mängden indoxyl
ansenligt ökas vid underbindning af
tunntarmen och likaledes vid
patologiska störingar af tarminnehållets
fria passage.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
