Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isonitriler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jalapa—Jod
171
J.
Jalapa, ett gråbrunt, sprödt och
bittert smakande harts af rotstocken
till convolvulacéen Ipomæa Pur g a,
innehåller som hufvudbeståndsdel
glykosiden konvolvulin.
Jaune brillant [sjln brilja’ng],
beständig och vacker, gul
målarefärg, som utgöres af
Svafvelkadmium.
Jod, ett icke metalliskt
grundämne, som tillhör halogenernas grupp
och 1811 upptäcktes af Courtois.
I naturen förekommer joden i
hafsvatten, dels i förening med
metallerna natrium och magnesium m. fl.,
dels i form af jodsyrade salter. I
närheten af kusterna förekomma
företrädesvis jodmetaller, men i öppna
hafven jodat 1. jodsyrade salter; 250
lit. hafsvatten innehålla ungefär
1 gr. kaliumjodat. Ur hafsvattnet
upptagas jodforeningarna af alger,
t. ex. Larninaria, och de finnas i
askan, sedan algerna blifvit förbrända.
I rå chilesalpeter förekomma icke
obetydliga mängder jod, i form af
natriumjodat, och efter salpeterns
raffinering stanna de i moderlutarna.
Dessa moderlutar innehålla vid pass
2—5 gr. jod på litern. Äfven i vissa
källors vatten, såsom vid Torpa i
Bohuslän, förekomma mindre mängder
jod. Det förnämsta råämnet för
jodtillverkningen är moderluten
efter chilesalpeters rening. Om man
i denna moderlut inleder ångor af
salpetersyilighet, utfälles jod, som
man uppsamlar och sublimerar.
Äfven af askan efter tångarter, hel})
och var ek, beredes jod, på det sätt
att den utlakas med vatten och
lösningen lemnas att kallna, hvarefter
soda och glaubersalt utkristallisera.
Om moderluten, hvarur dessa salter
kristalliserat, försättes med utspädd
svafvelsyra, sönderdelas der
befintliga Svafvelmetaller,
undersvafvelsyr-liga salter, karbonat o. s. v. under
utveckling af svafvelväte, kolsyra
och afskiljande af svafvel. Vätskan
koncentreras derefter ytterligare och
lemnas att kristallisera, hvarvid nya
mängder glaubersalt afskiljas, och
slutligen destilleras moderluten, med
afpassade mängder brunsten och
svafvelsyra, i destillationskärl af bly.
Joden frigöres då i ångform, och
ångorna förtätas i ballonger af stengods.
Jod bildar vid vanlig temp. svarta,
nästan metallglänsande blad, som äro
genomskinliga, om de äro mycket
tunna. Eg. v. = 4,95. Kedan vid
vanlig temp. förflyktigas jod och
har en obehaglig, om klor eller, i
utspädt tillstånd, om saffran
påminnande lukt. Smpt 114°. Kpt 180°.
Jodgasen är vackert violett (deraf
namnet jod, af grek. lödes, violblå).
Joden är obetydligt löslig i rent
vatten, som deraf färgas gult. Lättare
löses den i salthaltigt vatten och
rikligen i en lösning af jod kalium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
