- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
178

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Järnoxidulsalter—Järnvatten

hålles, ehuru icke i fullt rent
tillstånd, genom upphettning af
ferro-oxalat i slutna kärl och hildar ett
svart pulver, som begärligt och
under eldfenomen upptager syre ur
luften. Hydratet erhålles, vid
blandning af järnoxidulsalter med
alkalier, som en i första ögonblicket
hvit fällning, hvilken hastigt
uppsuper syre och derigenom blir grön,
svart och slutligen öfvergår till
brunrödt ferrihydrat.

Järnoxidulsalter. Se Järmaltcr.

Järnpyrofosfät, Ferripyrofosfat,
fälles vid blandning af järnklorid
med natriumpyrofosfat. Sättes
fällningen till en varm lösning af
natriumsaltet, löses den, och det
bildade dubbelsaltet är märkvärdigt,
emedan det hvarken har
järnsalternas vidriga smak eller fälles af
blodlutsalt.

Järnsackarät, en till medicinskt
bruk afsedd blandning af
järnoxidhydrat och socker.

Järnsalter. Såväl järnoxidul
som oxid gifva med syror salter.
Järnoxidulens salter, som benämnas
ferrosalter, äro hvita i vattenfritt,
men gröna i vattenhaltigt tillstånd,
utmärkas af kärf och
sammandragande smak samt oxideras i luften
till basiska ferrisalter. De erhållas
genom lösning af järn i utspädda
syror och skiljas från ferrisalterna
derigenom att de med rödt
blodlutsalt gifva en mörkblå fällning af
turnbullsblått. Ferrosalternas
lösningar uppsupa qväfoxidgas och
blifva dervid mörkbruna, på hvilket
förhållande man grundat en metod
att upptäcka salpetersyra och nitrat.
Järnoxidens Salter, som benämnas
ferrisalter, äijo hvita eller gula, de
basiska gula eller röda, och hafva
samma vidii^a smak som
oxidul-salterna (dock icke pyrofosfatet och
citratet). D3 reduceras lätt till

ferrosalter af svafvelväte,
svavelsyrlighet, zink och andra
reduktionsmedel. Lösningarna af ferrisalter
sönderdelas vid upphettning lätt i fri
syra och basiska ferrisalter. De
igenkännas derpå att de med en
lösning af rodankalium gifva
blodrödt färgade vätskor, med gult
blodlutsalt en mörkblå fällning af
berlinblått och med garfsyra en svart
fällning. Gemensamt utmärkas
oxid-och oxidulsalterna deraf att de ej
fällas af svafvelväte (ferrisalterna
gifva dock en fällning af fritt
svafvel), men med svafvelammonium
gifva svarta fällningar af
svafvel-järn, som lätt löses i syror.

JärnSUlfurét, Svafveljärn.
Genom sammansmältning af svafvel
med järn erhålles enkelt svafveljärn,
FeS, i form af en mörkt
bronsfär-gad, spröd massa, som med syror
utvecklar svafvelbunden vätgas och
derför på laboratorierna användes
vid beredning af denna gas. Genom
fällning af järnsalter med
svafvelammonium erhålles samma
svafveljärn som en svart fällning, hvilken
lätt löses i syror och i luften
syrsattes till ferrosulfat.
Järnsesqvisid-furet, Fe2 S3, bildas vid upphettning
af järnoxid i svafvelväte. Med
andra Svafvelmetaller ger det
svafvel-salter, som förekomma i naturen,
t. ex. kopparkis, Cu2 S, Fe2S3
eller Cu S.Fe S. Järnbisulfuret, Fe S 2,
utgör det allmänna mineralet
svafvelkis, som bildas genom
förrutt-nande ämnens inverkan på
järnvitriol. Svafvelkis angripes icke
af utspädda syror, af ger vid
upphettning svafvel (ungefär halfva
mängden) och, i fall luften har fritt
tillträde, svavelsyrlighet.

Järnvatten benämnas
mineralvatten med hög järnhalt. På 10 lit.
vatten hålla följande mineralvatten
en halt af ferrokarbonat (FeCO3):

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free