- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
188

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaffe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188

Kalciumnitrat—Kalialun

som vid lindrig upphettning bortgår
i regelbunden ström ur vätskan.

KalciUHiniträt, Salpetersyrad
kalk, Ca 2NO3 + 4 H2 O, bildas på
murar, genom inverkan af luft på
murbruk och ruttnande urin, samt
orsakar murbrukets och stenarnas
vittring. Det är i rent tillstånd ett
diqvéscent salt.

Kalciumoxalät, Oxalsyrad kalk,
CaCaO4+H,jO-och 3H2O,
förekommer allmänt i växtriket,
isynnerhet i lafvar, utkristalliserar ur
urin i mikroskopiska
qvadratoktaedrar, bildar ibland urinsten och
erhålles som en finkornig, hvit, i
ättiksyra olöslig, men i starkare
syror lättlöslig fällning, då
kalcium-, salter blandas med oxalsyrade
salter. Det är nästan olösligt i vatten.

Kalciumoxid. Se Kalk.

Kalciumsalter, Kalksalter.
Kalciumhydrat är en stark bas, som
med syror ger salter, hvilka i
allmänhet äro färglösa eller hvita, dels
lösliga, dels olösliga i vatten. De
i vatten olösliga eller svårlösliga
lösas alla, utom sulfatet, i utspädda
syror. De lösliga salterna erhållas
lätt derigenom att man löser krita
1. kalciumkarbonat i syror. Lösliga
kalciumsalter utmärkas deraf, att de
icke fällas af svafvelväte eller
svaf-velammonium, men deremot med
ammoniumkarbonat gifva en hvit
fällning af kalciumkarbonat. Från
barium, hvars salter förhålla sig på
samma sätt, skiljes kalcium
derigenom att kiselfluorkalcium är lösligt
i vatten, men bariumsaltet
svårlösligt. Kalciumklorid och
kalciumnitrat äro lösliga i alkohol, men
motsvarande bariumsalter olösliga.
Af strontium nitratets olöslighet i
alkohol begagnar man sig för att skilja
strontium från kalcium.
Kalciumsulfät,^ö^e%rac? kalk.
Gips, Ca 8O4 + 2H2 O, förekommer

i naturen (t. ex. i Paris) och
erhålles som biprodukt vid många
kemiska operationer. Det bildar
färglösa mikroskopiska kristaller eller
ett hvitt pulver, som är svårlösligt
i vatten och syror. Det löses i
ungefär 500 del. vatten, är olösligt i
alkohol och föga lösligt i syror. Vid
upphettning till 100°—125° förlorar
sulfatet 75 % af kristallvattnet och
har sedan egenskapen att, om det
utröres med vatten till en deg,
hårdna till en fast massa af
sam-rnanfiltade nålar af kristalliserad
gips. Hårdnandet beror således
derpå att kristallvatten bindes.
Upphettas gipsen till öfver 200°,
förlorar den allt kristallvatten och
hårdnar sedan icke med vatten, är
»dod-bränd». Gips användes till
afgjut-ningar af konstföremål o. d., till
byggnadsarbeten, såsom
gödningsämne (för ärtväxter), i komposter,
emedan det med ammoniumkarbonat
bildar kalciumkarbonat och
ammoniumsulfat, hvilket senare salt icke
är flyktigt. Det hindrar således
ammoniakens förflyktigande.

Kalciumsulfurét, Svafv elkalcium,
CaS, erhålles genom glödgning af
gips med kol och (i stor mängd)
som biprodukt vid sodaberedning.
Det är en hvit massa, som efter
belysning af solljus fosforescerar i
mörkret (Cantons fosfor). Det är
icke lösligt i vatten, men
sönderdelas deraf i kalciumhydrat och
kalciumsulf hy drat, Ca(SH)2. I fuktig
och kolsyrehaltig luft utvecklar det
svafvelvätegas, uppsuper syre och
ger kalciumhyposulfit
(undersvafvel-syrlig kalk) och slutligen, under
afskiljande af svafvel, gips.
Sulfhy-dratet verkar starkt frätande på
öfverhuden och dess bihang, här,
hvarför det i garfverier användes till
afhårning af hudar.
Käliälun. Se Alun.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free