Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamfener ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Kan dis o eker—Karbonat
Ka’ndisocker, rörsoeker, som
genom långsam kristallisering
an-skjutit i stora och väl utbildade
kristaller. Det är vanligen
gulaktigt och kallas ofta bröstsocker.
Kanélaldehyd,
C6H5-CH = CH—CHO, utgör
huf-vudbeståndsdelen i kanelolja och
kan erhållas syntetiskt af
benzalde-hyd, acetaldehyd och saltsyra. Den
bildar en färglös, af kanel luktande
olja, som i luften uppsuper syre
och ger kanelsyra.
Kanelolja, flyktig
oljaafkanel-bark. Akta kanelolja, af
Cinnamo-mum zeylanicum (Laurinece) på
Ceylon, är färglös till ljusgul, men
mörknar med tiden och har fin
kanellukt. Kassiaolja, af
Cinnamo-mum, aromaticum i Kina, är brun
och tjockflytande samt har mindre
fin lukt. Kaneloljan utgöres
hufvudsakligen åf kanelaldehyd och
användes till parfymer.
Kanelsyra,
C6 H5 —CH - CH ^CO2 H,
förekommer i storax, peru- och
to-lubalsam, uppstår vid oxidation af
kanelaldehyd samt kan erhållas
syntetiskt af benzaldehyd och
acetylklorid. Den bildar färglösa, vid
133° smältande prismer. Kanelsyra
är af intresse, emedan man deraf
kan syntetiskt framställa indigoblått.
Kantaridln, C10H1204, den
verksamma beståndsdelen i spanska
flugan (skalbaggen Lytta vesieatoria),
som deraf innehåller ljz %, erhålles,
om spanska flugor extraheras med
kloroform. Lösningen destilleras,
och återstoden utkokas med
kolsvafla, som löser fett. Den med
kolsvafla behandlade massan löses i
kloroform, och lösningen lemnas att
kristallisera, hvarefter man erhåller
kantaridin i färglösa, sublimerbara
kristaller, hvilka äro mycket giftiga
och på huden draga blåsor.
Kapell, Test, benämnes en af
benaska, porös lera o. d. gjord skål,
som användes vid af drifning (se
d. o.) af silfverhaltigt bly, antingen
för utbringande af silfver ur
verkbly eller, i smått, för kontrollering
af silfverhalten i arbetadt silfver.
Vidare förstår man med kapell
sandbad (se Bad) eller, på laboratorierna,
skåp, hvari skadliga eller
illaluktande ämnen afdunstas eller syror
afrykas.
Kaprlnsyra, C§H19CO2H,
förekommer i finkelolja samt som
gly-cerid i smör och kokosolja. Den
är en hvit, vid 27° smältande och
i vatten föga löslig massa.
Karamel, en blandning af bruna,
bittert smakande ämnen, som
uppstå, då socker upphettas till 190°—
220°. Karamel användes till
beredning af s. k. kulör, hvarmed
konstgjord rom, konjak o. d. färgas.
Karbamld, kolsyrans amid,
CO(NH2)2, urinämne (se d. o.).
Karbolsyra. Se Fenol
Karbonat, kolsyrade salter, äro,
med undantag af alkalisalterna, i
vatten olösliga fällningar. I
naturen förekomma i ymnighet karbonat
af kalcium, magnesium och järn
(ferrokarbonat) samt mindre ymnigt
mangan-, bly-, barium- och
kopparsalterna. De lösliga karbonaten af
kalium och natrium, pottaska (se
Kaliumkarbonat) och soda (se d. o.)
gifva, då dessa lösningar blandas
med metallsalter, fällningar af
olösliga karbonat. . Endast kalcium-,
barium- och strontiumsalterna gifva
dervid neutrala karbonat af formeln
E.CO3; öfriga metallsalter basiska
karbonat, RCO8 + n~RO2H2, utom
ferri-, krom och aluminiumsalterna,
som vid fällning med alkalikarbonat
gifva hydrat, under utveckling af
kolsyregas. Alla karbonat lösas med
lätthet och under utveckling af kol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
