Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keramik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keramik
205
fajans. Massan är emellertid vida
mindre plastisk, till följd hvaraf
arbetet blir svårare. Många föremål
formas genom s. k. gjutning,
hvarvid en lervälling hälles i en
gipsform och, sedan den stått der
några minuter, uthälles, hvarvid ett
lager af massa qvarstannar på
formens väggar. Det fältspatäkta
porslinet rågodsbrännes vid låg
temperatur, forses med glasyr af fältspat,
qvarts och kaolin samt glattbrännes
yid mycket hög temperatur och mot
slutet med svagt reducerande låga,
för att i massan befintlig järnoxid
må reduceras till oxidul och icke
färga massan gulaktig.
Parianporslin, som användes till
statyetter o. d., utgöres af samma
massa som det fältspatäkta
porslinet, men innehåller större mängd
fältspat än detta och är således
mera lättsmält. Det brännes vid
riklig lufttillgång (med starkt
oxiderande låga), till följd hvaraf i
massan befintligt järn förekommer
som oxid och orsakar pjesernas
mjuka, gulaktiga färgton.
Porslinets dekoration sker på olika
, :sätt, dels genom själfva massans
eller glasyrens färgning, dels genom
färgens anbringande under eller
öf-Ter glasyren. Massans färgning
sker med vissa metalloxider:
koboltoxid till blått, kromoxid till grönt,
järnoxid till gult eller rödt,
blandning af kobolt-, järn- och
manganoxid till svart. Vacker dekoration
kan erhållas genom hvit massas
betäckande med färgad, som sedan på
vissa partier borttages eller
afsvarf-Tas, eller genom anbringande af
hvita figurer på botten af färgad
massa (»påte sur påte»).
Lättsmält glasyr kan färgas med
metalloxider eller göras
ogenomskinlig genom tillsats af tennoxid;
men glasyren på fältspatäkta pors-
lin, som inbrännes vid högsta
temperatur och med reducerande eld,
låter icke färga sig med annan färg
än blå (af kobolt). Maj olikapjeserna
äro intet annat än fajanser med
färgade, genomskinliga eller
ogenomskinliga glasyrer.
Oftast dekoreras pjeserna genom
färgers anbringande under eller
ofvan glasyren. I förra fallet rifvas
oxiderna af kobolt, järn, mangan,
krom m. fl. för sig eller i
blandning med hvarandra tillsammans
med olja, och färgen inrifves i en
graverad kopparplåt, från hvilken
aftryck tages på tunnt papper, som
sedan fästes på de rågodsbrända och
oglaserade pjeserna. Efter
indopp-ning i vatten borttages papperet,
hvarvid färgen qvarstannar och
fästes genom lindrig bränning, I
några fall målas den af glasyrmassa
täckta, men icke glaserade pjesen
med färger, som sedan inbrännas
samtidigt med glasyren, ett
förfaringssätt, som benämnes målning
»sur cni».
Färger, som anbringas ofvan
glasyren, kallas emaljfärger och
utgöras af metalloxider, blandade med
lättsmälta flusser. De inbrännas i
muffel. En del porslinsfärger, s. k.
lyster, utmärkas af ett egendomligt
skimmer och åstadkommas genom
lösningar af hartssyrade
metalloxider i flyktiga oljor, äfven med
vismutpreparat.
I Sverge finnas tvänne
porslinsfabriker, hvilka med 1,327 arbetare
årligen tillverka för 2,238,950 kr.
värde, och 243 tegelfabriker, hvilka
med 2,991 arbetare tillverka för
2,245,655 kr. värde.
Jfr Bischof, »Die feuerfasten
thone» (1877), Senft, »Die
thon-substanzen» (1878), Brogniart,
»Trai-té des arts céramiques» (Edit
Salvétat 1876), Salvétat, »Leeons de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
