- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
208

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keramik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208

Kiselfluorid—Kiselsyra

erhåller man eri zinkklump, som |
är uppfylld med kiselkrjstaller, hvil- !
ka kunna isoleras, om man löser
zinken i syror. Kristalliserad kisel
bildar svarta, diamantglänsande
nålar, sammansatta af hopradade
oktaedrar. Vid hög temp. smälter
kiseln och bildar efter afsvalning
en kristallinisk massa. Kiseln hör
till de fyratomiga grundämnena.
Dess at.v., som tecknas Si, är 28.
Med saltbildare ger kiseln
föreningar af den allmänna formeln Si R4.
Kloriden, som erhålles, om man i
en ström af klorgas glödgar en
blandning af kiselsyra och kol, är
en flyktig, i luften starkt rykande
färglös vätska, hvilken af vatten
sönderdelas, så att kiselsyra och
klorväte bildas. Kiselns förening
med väte, SiH4, är en färglös gas,
som om den är blandad med fri
vätgas tänder sig i luften. En mot
kloroformen, CC13H, svarande
förening är kiselkloroform, SiCl3H.
Af alla grundämnen står kiseln
närmast kol, hvilket bäst visar sig
deraf, att man lyckats framställa
föreningar, som innehålla kiseln i
organisk förening med kol. Det
oaktadt finnas betydande olikheter
mellan kol och kisel, ty kolsyran
är gasformig och kiselsyran ett
eldfast ämne, kolklorid är högst
beständig, men kieelkloriden
sönderdelas lätt af vatten.

Kiselfluorid, Fluorsilicium, en
gasformig förening, Si Fl4, som
uppstår, då kiselsyra glödgas med
flus-spatpulver eller om man i en kolf
upphettar en blandning af flusspat
och glaspulver med svafvelsyra. Den
är en färglös, i luften starkt
rykande gas, som kan förtätas till en
flyktig vätska. Inledes gasen i
vatten, uppstår en fällning af
kiselsyrehydrat, under det i vattnet
stannar en sur förening af fluorkisel

och fluorväjte, kallad
kiselfluorväte-syra, Si Fl2 (Fl2 H)2. (3S1F14 +
+ 2H2O = 2SiFl6H2 + SiO2). Det
under reaktionen bildade hydratet
tilltäpper snart ledningsröret,
hvarför man låter det mynna uti ett
lager qvicksilfver, som man gjutit
på kärlets botten.
Kiselfluorväte-syran är ganska sur, utdrifver
kolsyra ur karbonat och ger dervid
kiselfluormetaller, Si Fl2 (Fl2 M)2,
hvilka i allmänhet äro lösliga i
vatten. Kalium-, natrium- och
bariumsalterna äro dock mycket
svårlösliga. Kiselfluorvätesyran
användes på laboratorierna för att skilja
baryt från strontian och kalk, äfven
för sönderdelning af kaliumsalter,
t. ex. för erhållande af klorsyra och
öfverklorsyra af kaliumklorat och
perklorat. Kiselflnorvätesyrans halt
af SiFLHo ses af eg. v.



Eg. v.
%

1,274
30

1,223
25

1,175
20

1,128
15

1,083
10

1,041
5

Kiselfluormetaller. Se Kisel-

fluorid.

Kiselfluörvätesyra. Se Kisel-

fluorid.

Kiseljord. Se Kiselsyra.

Kiselklorid. Se Kisel.

Kiselsyra, Kiseljord.
Anhydri-den, SiO2, förekommer i naturen
kristalliserad i sexsidiga, af
pyramidytor begränsade prismer,
kallad bergkristall (eller fårgad röd
ametist, brun röktopas), eller icke
utbildad i kristaller, såsom qvarts,
som dels utgör en
hufvudbeståndsdel i granit och gneis, dels
förekommer som sand. Genom
glödgning af hydratet erhålles
anhydri-den som ett lätt, fint och snöhvitt
pulver, som är olösligt i vatten och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free