Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keramik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kiselsyrade salter—Kitt.
209
alla syror, utom fluorvätesyran,
hvilken dermed ger fluorkiselgås och
vatten, men deremot lösligt i
kaustika alkalier. Den smälter först
för knallgasblåsröret till en seg
massa, hvilken liksom smält glas
kan dragas i trådar. Hydratet
förekommer löst. i många källors
vatten, i riklig mängd i Islands varma
källor, i mineralriket (som opal och
kalcedon) samt i växt- och djurriket.
Blandningar af hydrat och
anhy-drid utgöra mineralen agat, flinta
m. fl. Hydratet fälles som ett
genomskinligt gelé, då en stark syra,
t. ex. saltsyra, sättes till en lösning
af ett kiselsyradt salt (vattenglas)
•eller om kiselfluorid inledes i
vatten. Det är något litet lösligt i
vatten, och derför erhålles ingen
fällning, om en utspädd lösning af
vattenglas göres sur med saltsyra.
Dialyseras en sådan lösning,
erhåller man en genomskinlig, svagt sur
vätska, som intorkar till ett
glas-likt hydrat, SiO(OH)2.
Sammansättningen af de geléartade hydrat,
som fällas för syror ur kiselsyrade
salter, är mycket varierande,
hvilket beror af den lätthet, med
hvilken hydratet sönderdelas i vatten
och anhydrid.
Kiselsyrade salter, Silikat,
förekomma allmänt i mineralriket.
Endast en del af alkalisalterna äro i
vatten lösliga (vattenglas); de öfriga
äro olösliga. En del af de
kiselsyrade salterna: sönderdelas af syror,
t. ex., klorvätesyra, hvarvid
kiselsyrehydrat afskiljes sig som ett
gelé; men om all kiselsyran skall
afskiljas i olöslig form, måste
blandningen af silikat och saltsyra
afdunstas i vattenbad till fullkomlig
torrhet och under någon tid
upphettas till 100°, hvarefter återstoden
behandlas med utspädd syra, då all
kiselsyran återstår som . anhydrid.
Cleve. Kern. Lex.
De kiselsyrade salter, som ej
sönderdelas af syror, kunna
dekpmpo-neras, om de smältas med en
blandning af kalium- och
natriumkarbonat, kalk eller bariumkarbonat
och sedan behandlas med en syra.
Alla silikat sönderdelas af
fluorvätesyra, hvarvid fluorkisel
bortgår. Silikaten äro ofta smältbara
vid upphettning och bilda efter
afsvalning glaslika eller slagglika
massor. Deras sammansättning är i
hög grad varierande, och de i
naturen förekommande silikaten äro
oftast dubbelsalter med olika
metaller. De vanligast förekommande
sammansättningsformerna motsvara
formlerna M4Si04 (orto- eller
sin-gulosilikat) och M2SiO3
(meta-eller bisilikat). Många i naturen
förekommande silikat innehålla
vatten, hvilket vid glödgning bortgår.
Glas och slagg utgöras af silikat.
Kiselväte. Se Kisel
Kitin, det qväfvehaltiga ämne,
af hvilket leddjurens
kroppsbetäckning utgöres. Det är en hvit, amorf
massa, olöslig i vatten, alkohol, eter,
ättiksyra, utspädda .syror och
alkalier. Löses det i koncentrerad svaf*
velsyra, och utspädes lösningen med
vatten och kokas, bildas ett ämne,
som reducerar alkalisk
kopparlösning och troligen är ett
amidoderi-vat af kolhydrat. Sannolika formeln
är: „C30H50N4O19. .
Kitt benämnas blandningar af
olika art, hvilka i mjukt eller
flytande tillstånd anbringas på ytor,
för att sammanfoga dem, och sedan
genom kemiska processer hårdna.
Man har ett ofantligt antal kitter
för olika ändamål: oljekitt,
hartskitt, kautsjuk- och guttaperkakitt,
limkitt, kaseinkitt och mineralkitt.
Oljekitten innehålla en torkande
olja (linolja) eller fernissa,
uppblandad med andra ämnen, såsom krita*
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
