Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mal och skadeinsekter i herbarier,
mask i säd o. s. v. äfvensom vid
förarbetning af kautsjuk. — Priset
är 50—67 kr. per 100 kilo, allt
efter renheten.
Kolsyra, Koldioxid, CO2, i äldre
tider kallad fix luft och luftsyra,
bildas vid fullständig förbränning
af kol i luft eller syre. En vol.
syrgas ger dervid en vol. kolsyra.
Kolsyra bildas för öfrigt vid
förbränning, förmultning och jäsning
af organiska ämnen, under
respirationen och vid inverkan af syror
på kolsyrade salter. Den
utströmmar på flere ställen, isynnerhet i
vulkaniska trakter, ur remnor i
marken, finnes i källvatten, som
just af kolsyran erhåller sin friska
smak, och i luft (4 vol. på 10,000
vol. luft). Den framställes i smått
af marmor, kalksten eller krita och
klorvätesyra eller svafvelsyra. I
senare fallet måste
utvecklingskärlen vara försedda med omrörare,
emedan syran eljest, till följd af
bildad olöslig gips, icke kan verka
på kalkstenen. Då krita och
kalksten oftast äro bituminösa, får
kolsyran en obehaglig bismak, som är
skadlig, t. ex. för tillverkningen af
mineralvatten. Den kan dock
renas derifrån genom tvättning med
koncentrerad svafvelsyra och med
kaliumpermanganatlösning. Luktfri
kolsyra erhålles bäst af magnesit
och svafvelsyra. Större mängder
kolsyra, t. ex. vid
hvitbetsockerfabriker, beredas genom bränning
af kalksten med koks och de
bortgående gasernas tvättning med
vatten. Ren kolsyra är en färglös gas
med svagt kittlande lukt och smak.
Eg. v. 1,524. Till följd af sin tyngd
kan gasen uppsamlas i torra kärl,
i hvilka den inledes vid bottnen.
Gasen löses af vatten och af
alkohol, dess bättre under ju högre
tryck gasen får upptagas af
vätskorna. Vid 0° löser 1 vol. vatten
1,797 vol., vid 20° blott 0,901 vol.
gas. Vätskor, som under tryck
mättats med kolsyra, afgifva
öfverskott af upplöst gas, då trycket
upphäfves. Gasen är icke bränbar
och kan ej underhålla förbränningen,
lika litet respirationsprocessen. Den
är dessutom i ej allt för utspädt
tillstånd giftig, och derför dö djur
i kolsyrerik luft. Växternas gröna
delar upptaga, under solljusets
inflytande kolsyra och afgifva syrgas;
å andra sidan upptaga djuren vid
andningen luftens syre och afgifva
kolsyra. Dessa tvänne, hvarandra
motsatta förlopp orsaka att luften
alltid håller endast en mindre
mängd fri kolsyra. Vid afkylning
och starkt tryck kan gasen förtätas
till en färglös, tunnflytande vätska,
af 0,947 eg. v., som kokar redan
vid –78° och i luften förflyktigas
så hastigt, att en del af den
flytande kolsyran stelnar till en hvit,
snölik massa, som tämligen
långsamt afdunstar i luften och är så
intensivt kall, att qvicksilfver vid
beröring dermed ögonblickligen
stelnar. Prässas dylik fast kolsyra
mot huden, uppstå brännblåsor,
liksom vid beröring med glödande
järn. Medelst fast kolsyra och eter
kan man uti luftförtunnadt rum
erhålla en köld af –110°. Man
har på senare tider börjat använda
kolsyra som motor för vissa
maskiner. Kolsyra upptages begärligt
af kaustika alkalier samt
frambringar i kalk- och barytvatten hvita
fällningar af kalcium- och
bariumkarbonat, på hvilket förhållande
man grundat metoder att upptäcka
kolsyregas i luft och qvantitativt
bestämma den. Kolsyran är en
anhydrid och således icke syra i
egentlig bemärkelse. Dess hydrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
