- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
230

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kopparbrunt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kopparoxidulhaltig metall, som nedsmältes med
kol, hvarvid oxidulen reduceras och
hammargar koppar erhålles.
Innehåller kopparn guld, upplöses den
i koncentrerad svafvelsyra. Guldet
stannar då olöst, kopparsulfat
erhålles, och derur vinnes metallen
genom fällning med järnskrot, s. k.
cementkoppar. Ren koppar erhålles
bäst genom galvanisk utfällning ur
ett rent kopparsalt. Kopparn
utmärkes genom röd färg, stark glans,
stor smidighet och fasthet. Eg. v.
8,9. Den smälter svårare än
silfver, men lättare än guld och
utstrålar i smält tillstånd grönblått
ljus. Smält koppar utvidgar sig vid
stelnandet och är derefter porös. For
den skull kan koppar ej användas till
gjutning. I fuktig luft öfverdrages
kopparn med en hinna af basiskt
karbonat, erg, och vid upphettning
i luft betäckes den med oxidlager,
som springer af vid hamring
(hammarslagg). I salpetersyra löses
metallen lätt under utveckling af
qväfoxid, men i koncentrerad, het
svafvelsyra under utveckling af
svafvelsyrlighet. Af utspädd svafvelsyra
och klorvätesyra angripes kopparn
föga. Svaga syror, ättiksyra och
växtsyror lösa koppar vid
lufttillträde, likaså ammoniak. T. o. m.
koksalt och ammoniaksalter angripa
metallen vid lufttillträde.

Kopparns at. v. är 63 = Cu. I
sina föreningar är kopparn en- till
tvåatomig. Såsom enatomig liknar
den i kemiskt hänseende silfver
och qvicksilfver, som tvåatomig
nickel, zink m. fl.

Årliga produktionen af koppar
uppskattas till ungefär 100 mill.
kilo, till ett värde af 170 mill. kr.
Den största delen af all koppar
utsmältes af malmer från Chile. I
Sverge uppgår koppar produktionen
till 1,014,378 kilo.

Kopparbrunt, ferrocyankoppar,
l. kopparjärncyanur (se d. o.).

Koppargrönt. Berggrönt (se
d. o.).

Kopparjärncyanur,
ferrocyankoppar, Cu2Fe(CN)6, en brun
fällning, som bildas, om lösningar af
kopparsalter fällas med gult
blodlutsalt. Den kan användas som
brun färg, kopparbrunt.

Kopparklorid, CuCl2, erhålles,
om man löser kopparoxid i
klorvätesyra och afdunstar lösningen
till kristallisation, Den bildar
blågröna, deliqvescenta nålar, som
innehålla 2H2O och vid 200°
förlora kristallvattnet, hvarvid vattenfri
klorid erhålles som en brungul
massa. Den användes i färgerier
och tygtryck. Basisk kopparklorid
förekommer i vissa slags
braunschweiggrönt.

Kopparklorur, CuCl eller
Cu2Cl2, bildas vid upphettning af
kloriden, som dervid förlorar klor,
genom kokning af kopparklorid
med koppar och saltsyra eller
genom fällning af kopparsalter med
tennklorur. Den är ett hvitt, föga
lösligt, kristalliniskt pulver, som af
ammoniak löses till en färglös
vätska, hvilken i luften under
syreabsorption hastigt färgas blå.
Kloruren upptager ur luften syre och
färgas dervid grön af basisk
kopparklorid. Den absorberar äfven
koloxid och användes derför vid
gasanalyser. I dess
ammoniaklösning frambringar acetyléngas en
cinnoberröd fällning af explosiv
acetylénkoppar.

Kopparoxid, CuO, erhålles, om
man glödgar koppar i luft eller
upphettar hydratet, karbonatet eller
nitratet. Den är svart, i
glödgningshetta smältbar, löses lätt i
syror samt reduceras vid upphettning
i vätgas och koloxid eller med kol


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free