Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lerjord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Limatura—Liniment
247
alkohol. Limlösningar fällas derför
af alkohol. Genom långvarig
kokning med vatten, hastigare vid
kokning med utspädda syror och
mycket hastigt vid upphettning till 140°
i slutna kärl förlorar limlösningen
egenskapen att gelatinera. Man
anser att limmet dervid hydratiseras
och ger tvänne olika »limpeptoner».
Lim innehåller 50 % kol, 6,7 %
väte, 18,i % qväfve, 24 % syre
(och 0,6 % svafvel, som möjligen
härrör från föroreningar). Vid
förruttnelse, äfvensom vid kokning med
alkalier eller syror, bildas af lim
glykokoll och litet leucin. Vid
kokning med syror bildas intet
soc-kerartadt ämne. Lösningar af lim
fällas icke af garfsyra, om de äro
saltfria, men väl om de innehålla
salter.
Limmets förmåga att fästa är olika
hos olika fabrikat, allt efter
råmaterialens beskaffenhet och
beredningssättet. Man pröfvar limmet
genom att i vatten af 15° lägga
ett vägdt stycke samt efter 24
timmar upptaga och försigtigt med
läskpapper aftorka geléet, som väges.
Ju bättre limmet är, dess mer
vatten upptager det, och dess fastare
är geléet. Under svällningen i
vattnet får detta icke färgas. Denna
metod lär dock ej vara användbar
på lim, beredt af skinn. Ett annat
prof består i att låta lika stora
gipsstycken genorndränkas af lika
koncentrerade limJösningar och att efter
torkning pröfva deras hållfasthet.
Genom att tillsätta ättiksyra till
limlösning kan man förekomma
limmets förruttnelse och hindra
gela-tinering, utan att derigenom
upphäfva förmågan att fästa. Sådant
flytande lim kan beredas af 4 del.
godt lim och 4 del. stark ättika,
med tillsats af 1 del alkohol och
litet alun. Genom att lösa lim i
uppvärmdt glycerin erhåller man,
vid lösningens afsvalning, en
elastisk, ej torkande massa, som
användes till boktryckarevalsmassa. —
Brosklim, som erhålles af
permanenta brosk, har icke glutinets
bindande egenskaper och användes icke
som Hm. Det liknar till det yttre
vanligt Hm, men skiljes derifrån
genom sitt förhållande till reagens.
Det ger vid kokning med utspädda
syror icke glykokoll, men leucin,
och dessutom en sockerartad
substans, som reducerar alkalisk
kopparlösning. Lim anses icke ega
något direkt näringsvärde, men
deremot kan det bespara
ägghviteförbrukningen i organismen. I Sverge
finnas 3 limfabriker, med
tillverkning för ett värde af 13,850 kr.
Jfr Fleck, »Die fabrikation cher
mischer produkte aus thierischen
abfällen», och Schlegel, »Die
leim-fabrikation».
Limatura, filspån. — L. martis,
fint fördeladt metalliskt järn.
Limgifvande ämnen kallas de
ämnen, af hvilka de limgifvande
väfnaderna hufvudsakligen bestå och
hvilka vid kokning med vatten
förvandlas till Hm, antagligen genom
en hydratiseringsprocess. Till dem
höra ^ dels bindväf, dels broskväf.
Bägge lemna Hm, men af olika slag.
Den förra ger vanligt lim, eller
glutin, och kallas kollagen, den
senare brosklim, kondrin, och kallas
kondrigen substaris.
Limsocker. Se Glykokoll.
Linime’nt (af lat. linire,
bestry-ka) äro flytande eller halfflytande
läkemedel, som äro afsedda för
ingnidning på huden, antingen för att
reta densamma eller för att
åstadkomma absorption af vissa beståndsdelar
i linimentet. Ammoniakliniment
är en emulsion af 1 del kaustik
ammoniak och 2 del. bomolja. Opo’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
