Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesium - Magnesium - Magnesiumcitrat - Magnesiumkarbonat - Magnesiumklorid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^’»-^^pr^røiT^W* ’
254
Magnesium—Magnesiumklorid
* nat, sulfat, silikat oeh fosfat) oeh
med klor (i hafsvatten). Metallen
beredes genom reduktion af
magnesiumklorid med natrium samt är
blåaktigt hvit, lik zink^ och har
bladigt brott. Eg. v. 1,74—1,75.
Den är föga smidig vid vanlig temp.,
kan dock dragas till tråd, smälter
och förgasas vid ungefår samma
temp. som zink, förändras icke i
torr luft, men betäcker sig i fuktig
luft med hydrathinna. Vid
röd-glödgningshetta tändes metallen^ i
luften och brinner med intensivt
hvitt ljus. En magnesiumtråd af
0,297 millim, diameter utstrålar vid
förbränning samma ljusmängd som
74 stearinljus (5 på skalp.) För
att under en minut underhålla ljuset
fordras 0,i204 gr. magnesium, och
för att under 10 timmar med
magnesium underhålla en belysning
motsvarande den af 74 stearinljus, åtgår
72,2 gr. magnesium.
Magnesiumljuset är rikt på kemiskt
verksamma strålar, till följd hvaraf man
kan fotografera dervid.
Magnesium sönderdelar vatten långsamt,
men löses lätt i syror. Dess at.v.,
som tecknas Mg, är 24. I sina
kemiska förhållanden är det ett
tvåatomigt element, närmast slägt med
zink. Magnesiumsalter användes
redan vid slutet af 17:de
århundradet såsom medicin. Magnesia blef
först 1755, af Black, beskrifven som
en särskild jordart. Metallen
framställdes 1831 af Bussy. Den
begagnas till signaleld, till
fotografering utan solljus, i
fyrverkerikonsten och vid kemiska analyser. —
Den tillverkas vid en fabrik oi
Boston och en i Manchester. Ärliga
produktionen uppgår till ungefär
4,000 kilo. — Priset är 324 kr. pr
kilo.
Magnesium, magnesium. M.
carbönicum (magnesia alba), basiskt
magnesiumkarbonat; M. ehhrätum,
magnesiumklorid;.^, citricwm
solu-bile, magnesiumcitrat, eitronsyrad
magnesia; M. la’ctiewm,
magnesiumlaktat, mjölksyrad magnesia; M.
oxydatum (ustum), magnesia; M,
sulfuricurriy magnesinmsulfat 1.
bittersalt.
Magnésiumciträt användes, i
form af lösning i kolsyradt vatten,
som afförande medel. Magnesia
cltrica efferve’scens beredes genom
blandning af 75 del. citronsyra
med 25 del. magnesia alba och
vatten samt intorkning och tillsats
af 14 del. af återstoden med 13
del. natriumbikarbonat, 6 del.
citronsyra och 3 del. socker.
Magnesiumkarbonät. Mg CO 3,
bildar mineralet magnesit, som i
pulveriseradt tillstånd kommer 1
handeln. Det kan erhållas i
kristaller, om magnesia alba löses i
kolsyrehaltigt vatten och lösningen
afdunstas vid vanlig temp. Då
man blandar lösningar af
magnesiumsalter med kolsyrade alkalier,
erhåller man, under utveckling af
kolsyra, fällningar af basiska
karbonat. — Priset på pulveriserad
magnesit är 12 kr. pr 100 kilo.
Magnesiumklorid,
Klormagne-sium, MgCl2, erhålles, om man
löser magnesia alba i saltsyra,
tillsätter salmiak, afdunstar lösningen
och upphettar återstoden till
smältning. Den är en
perlemorglänsande, hvit, bladigt kristallinisk
massa, som smälter vid
rödglödg-ningshetta, deliqvescerar i luften
och lätt löses i vatten. Ur den
mycket koncentrerade lösningen kan
vattenhaltig klorid erhållas i
kristaller, MgCl2+6H2O. Saltet
utmärkes af en skarpt bitter smak.
Vid lösningens afdunstning bortgår
saltsyra med vattenångorna, och
basiskt klormagnesium bildas. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
