- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
255

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnesiumklorid - Magnesiumoxid ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Magnesiumoxid—Magsaft

255

förekommande af denna
sönderdelning tillsättes salmiak, som med
mag-nesiumklorid bildar ett beständigare
dubbelsalt. Kloriden förekommer i
hafsvatten. I förening med
klor-kalium bildar det ett vid Stassfurt
förekommande mineral, carnallit (se
d. o.), hvaraf betydliga mängder
magnesiumklorid erhållas som
biprodukt vid beredning af kalisalter.
Blandar man magnesiumklorid med
magnesia, erhåller man en fast,
hård massa af basisk klorid, kallad
Sorels cement. Saltet användes för
tillverkning af konstgjord sten och
af metallen magnesium. — Priset
är 9 kr. pr 100 kilo (oren), 45 kr.
pr 100 kilo (ren kristalliserad).

Magnesiumoxid, Bitterjord,
Magnesia, Talkjord, Mg O, erhålles
genom glödgning af
magnesiumkarbonat och bildar ett lätt, hvitt, blott
för knallgasblåsröret smältbart
pulver, som högst obetydligt löses i
vatten och reagerar alkaliskt. Den
förenar sig småningom med vatten
till hydratet Mg(0H)2, som äfven
kan erhållas genom fällning af
mag-nesiumsalter med kaustikt kali,
natron och baryt. Både oxiden och
hydratet lösas lätt i syror och
gifva dervid magnesiumsalter, som i
allmänhet äro färglösa, dels lösliga,
dels olösliga. De lösliga utmärkas
af intensivt bitter smak.
Lösningar af salterna fällas icke af
svafvelväte och, vid närvaro af
ammoniaksalter, hvarken af
svafvelammo-nium, kaustika eller kolsyrade
alkalier. Deremot gifva sådana
am-moniakaliska lösningar med
natriumfosfat en kristallinisk fällning,
MgNH4P04, 6H2O. Magnesia
användes till eldfasta deglar, till
konstgjord sten och i medicin, som motgift
vid arsenikförgiftningar och mot
halsbränna. — Priset är 160 kr.
100 kilo.

Magnesiumsalter,
Magnesia-salter. Se Magnesiumoxid,

Magnesiumsulfat, Svafvelsyrad
magnesia eller talkjord, Bittersalt,
Engelskt salt, Epsomsalt, MgS04
+ 7H2O, förekommer löst i flere
mineralkällors vatten och i
moderlut efter alunberedning samt
erhålles som biprodukt vid utveckling af
kolsyra ur magnesit (t. ex. vid
mineralvattenfabriker). Vid Stassfurt
förekommer, under namn af
kiese-rit, ett mindre vattenhaltigt
(ursprungligen måhända vattenfritt)
sulfat, hvarur numera det mesta
bittersaltet framställes, genom
mineralets lindriga bränning,
pulverise-ring, lösning i hett vatten och
kristallisering af lösningen. Vid
långsam kristallisering erhålles saltet i
stora och färglösa prismatiska
kristaller, isomorfa med zinkvitriol.
Vanligen kristalliseras saltet ur
mycket koncentrerade lösningar, under
omröring, och erhålles då i form af
små, färglösa kristallnålar. Det är
lättlösligt i vatten; lösningen
smakar vidrigt bittert och har neutral
reaktion; 100 del. vatten lösa vid
0° 54 del. sulfat och vid vanlig
temp. 125 del. Saltet vittrar i torr
luft, smälter i sitt kristallvatten vid
upphettning, förlorar 6 mol. H2O
vid 150°, men den sjunde först vid
öfver 200°. Det är ganska
beständigt vid upphettning. Bittersalt
användes i medicin som
laxermedel, i tekniken vid framställning af.
magnesiumpreparat, till appretering
af bomullsväfnader, till konstgjord
sten (genom utröring med vatten
af en bränd blandning af 1 mol.
kalk och 2 mol. bittersalt). —
Priset är, allt efter renheten, 8—14
kr. pr 100 kilo.

Magsaft, sekretet från
magslem-hinnans pepsinkörtlar, då de
utsättas för retning, är under nor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:12:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free