- Project Runeberg -  Kemiskt hand-lexikon /
261

(1883) [MARC] Author: Per Teodor Cleve - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mangansulfat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Merkurisalt—Metaller

261

sulfhydrat, äro mer negativa
kroppar än motsvarande alkoholer och
gifva med metaller saltar tade
föreningar, merkaptider, som uppkomma
derigenom att vätet i SH ersattes af
en metall. Merkaptaner af lägre
mo-lekylarvigt äro färglösa, mycket
flyktiga vätskor, som intensivt lukta
af lök. Merkaptanerna kunna,
liksom alkoholerna, indelas i primära,
sekundära och tertiära samt i
enatomiga och fleratomiga.

Merkurisalt,
qvicksilfveroxid-salt. Se Qvicksilfver salter.

Merkurosalt,
qvicksilfveroxidul-salt. Se Qvicksilfver salter.

Metaller benämnas de
grundämnen, som utmärkas af
ogenomskinlighet (tunna blad af guld
genomsläppa dock grönt ljus och tunna
blad af silfver blått), en
egendomlig glans, metallglans, samt förmågan
att leda värme och elektricitet. I
kemiskt hänseende äro de i
öfvervägande grad elektropositiva kroppar;
deras hydrat äro företrädesvis baser.
De delas i lätta och tunga. De
förras oxider äro specifikt tyngre
än metallerna, de senares lättare. Till
de lätta metallerna räknas
alkalimetallerna, de alkaliska
jordmetallerna och jordmetallerna. De tunga
delas i ädla och oädla. De förra,
som icke oxideras i luft, hvarken
vid vanlig temp. eller vid
upphettning, äro guld, silfver, platina
och några af platinametallerna.
Denna indelning är dock icke fullt
tillfredsställande (se Grundämnen).
Metallerna smälta vid högst olika temp.;
qvicksilfver vid — 40°, iridium och
andra endast i de allra högsta temp.
De flesta metallerna kunna
kristallisera ; spröda metaller, t. ex. zink,
antimon och vismut, jämförelsevis
lätt. En del metaller äro smidiga,
andra spröda och pulveriserbara. Den
eg. v. varierar från 0,59 (litium) till

21,4 (osmium). De flesta .metaller
kunna förvandlas till gas:
qvicksilfver, kalium, natrium, kadmium, zink,
magnesium och arsenik jämförelsevis
lätt, så att de kunna destilleras; de
öfriga först vid de högsta temp.,
som kunna uppnås med knall gas
eller elektriska gnistor. Metallerna
förenas sinsemellan till legeringar,
hvilka hafva metallernas yttre
egenskaper. Några kunna äfven med
väte gifva metalliska legeringar,
nämligen palladium, kalium och natrium.
I fullkomligt torr luft oxideras
metallerna icke vid vanlig temp., men
väl i fuktig. De ädla metallerna
förblifva oförändrade äfven i fuktig
luft. Koppar, zink och bly
öfverdraga sig i fuktig luft med ett
skyddande oxidtäcke, järn med ett
oxidlager, som med tiden tilltager i
tjocklek, hvilket kommer deraf att det
bildade järnoxidhydratet afger syre
åt järnet och dervid uppkommen
oxidul upptager syre ur luften.
Koppar angripes betydligt af
ammoniak-blandad luft. Många metaller
sönderdela vatten under utveckling af
vätgas, alkalimetallerna redan vid
vanlig temp., järn m. fl. vid
glödg-ningshetta. Utspädda syror lösa
många metaller under utveckling af
vätgas. Några metaller, t. ex. zink
och aluminium, lösas af kaustika
alkalier. Salpetersyra ger med tenn,
antimon och arsenik oxider,
angriper icke guld, platina och med den
senare beslägtade metaller, men ger
med de öfriga nitrat. Dervid
utvecklas icke vätgas, utan vanligen
qväfoxidgas, mindre ofta
salpeter-syrlighet eller qväfoxidul.
Koncentrerad svafvelsyra löser många
metaller med utveckling af
svafvelsyr-lighet, t. ex. koppar, silfver och
qvicksilfver. Metalloxidernas
motsvarande hydrat äro i de flesta fall
baser, men en del dock syror, s. k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 22:03:47 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kemihlex/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free